/ Våran vardag /

Får jag smaka?


I scream, You scream, We all scream for Ice cream!

/ Våran vardag /

Rygg bortskänkes

I natt sov jag ingenting.  Inte på grund av Elian utan som jag nämnde tidigare: att ryggen börjar ge upp.  Jag ville vända och vrida på mig men det gick inte, bara jag rörde mig en millimeter så högg det till i ryggraden.
Dagen har varit sådär.  Jag har gått som ett miffo, suttit som ett mähä, gnällt som en snorunge och varit nära till tårar flera gånger och inte kunnat hålla emot tårarna en gång.

Min specialistmottagning hade telefontid i eftermiddags och jag var snabb på att ringa och be om en akuttid.  Till svar fick jag att dom ej har någon ortoped på plats, att min läkare nämligen bröt foten för ett halvår sedan och inte är tillbaka än.
"Jaha... oj".  Vad mer kunde jag säga? Jag undrade förstås hur jag skulle gå till väga.

Tydligen skall jag vända mig till min husläkarmottagning och börja om från scratch.  Få en ny remiss till en ny ortoped som skall skicka en ny remiss till magnetröntgen and so on... och detta är inte sådant som sker över en natt.  Att börja om från ruta ett känns långt ifrån bra.  Det kommer bli en evighetsutredning...
Vikarier eller tillfälliga- reservläkare... vad är det?

Skitsamma.  Det enda jag vill är att få reda på om hålet i min ryggrad har utvecklats på något sätt och tills dess behöver jag painkillers.  Fort! Gnälligt...
/ Våran vardag /

Present till lillebror

På fritids har Emilia sysslat med ett projekt de senaste dagarna: att sy en nalle till lillebror.  Idag blev hon klar och tog hem den.  En pepparkaksgubbe/nalle.  Hon är snäll, hon...

Elian visade sin tacksamhet genom att suga på den, tills jag upptäckte att hon hade ritat på den med vanlig tuschpenna och han var alldeles svart runt munnen.