Glad påsk på er, finaste läsare! Här började barnen morgonen med att leta efter påskägg.  Det är tur att påskharen och nära och kära finns, så barnen fick en massa skoj.  Ja, det är tydligen inte alla som känner någon glädje i att ge barn/barnbarn påskägg. (citat)  Varför? Pga konflikter mellan somliga vuxna människor.  Tråkigt att barn skall drabbas och hamna i kläm.
Det är tur att mina barn alltid kommer i första hand för min del i alla fall, att det inte spelar någon roll vad folk skulle säga eller göra, hur somliga skulle vilja förstöra - barnen är ALLTID viktigast.  Det har dom varit sedan dag ett och jag har ingen förståelse för hur andra tänker på något annat sätt, på sig själva framför barnens lycka.
Något annat tråkigt är att några hotfulla och spydiga rader dök upp i min mailinkorg igår på långfredagen och hela dagen förstördes efter det.  Något ännu tråkigare? När vuxna människor kan sparka på någon och trycka ned, för att sedan inte stå för det, inte svara i telefon, inte på sms... inte vilja lösa något.  Det känns oerhört moget.  Varför jag skriver om detta här och nu? För att jag ändå inte kan ta det med dom personligen.  Det här är min blogg, mina tankar, mina känslor och jag är så trött på att visa mig snäll mot dom som verkligen inte förtjänar det.  Jag har alltid levt för mina barn, dom lever ett tryggt och underbart liv och när någon ställer sig i vägen för det... ja, då finns det inte längre ord.
 
Hur som helst, det var gårdagen... jag var uppgiven, kände mig så jäkla förbannad på allt, på anklagelser och hot och framför allt på att inte få försvara mig eller lösa de vidriga orden som kastades över mig.  Nej, det är tydligen helt ok att skriva en massa skit på långfredagen men det är inte ok att stå för det efteråt.
Men som sagt, det var igår.  Detta skall inte få förstöra ytterligare en dag.  Nu blir det mys och påskfirande med familjen.  Jag får i alla fall uppleva mina barns lycka, glitter i ögonen och sprudlande tacksamhet över fina presenter som dom öppnat, över fina stunder som har och kommer upplevas under dagen.
 
Jag önskar er alla en riktigt glad påsk tillsammans med nära och kära.  Ta hand om varandra!
Carro - trebarns mamman på Gran Canaria!

Usch så trist, jag vet hur det kan vara.. Men som du säger ska barnen aldrig bli drabbade! Dom som beter sig så är dom som förlorar i slutänden, när barnen ser vilka som alltid finns där och bryr sig. Och då kan dom gott stå där ensamma och ångra sina val!
Hoppas att ni haft/ har en trevlig påskhelg i alla fall!

Emelina

Denize, du är så sjukt inspirerande! Att läsa om ditt liv, att du är rätt ung med två barn och dessutom bor i Spanien, det är så coolt! Och hur du får din vardag att fungera och gå ihop.
Jag vill också skaffa familj och bo utomlands, men jag vet inte om jag skulle klara av det, men du visar att vem som helst kan göra de! Bara man tror på de man vill!
Jag är bara 17 år, 18 i maj.. Men vissa saker du skriver håller jag med om till 100% och jag kan känna i mig i dina känslor och tankar!
Du ska skita fullständigt i dem som inte behandlar dig bra, för du är inte värd det!! Jag har ingen aning om vad de personerna har gjort, och de har jag inget med att göra heller, men de jag kan säga att du ska skita i alla dumma kommentarer och sådant du får! För du har läsare som tycker om dig och du inspirerar verkligen oss! Glöm aldrig det!
Tack för din blogg!

Linda

Alltså, vad e detta?! :(
Läder man mellan raderna i detta inlägg och några till så t r o r jag att jag förstår vem det är riktat mot men inte exakt i detalj vad som hänt.
jag baar undrar hur i hela friden man inte kan ta sitt barn till sig och älska och finnas där, så gott man kan. (ni bor ju långt bort) man får faktiskt stå upp som förälder, och är det någon annan som sätter käppar i hjulen för att man ska ha kontakt med sitt egna barn så kan väl jag undra varför man inte säger ifrån till den personen??
Är det den personen jag tänker på så kan jag lova dig att han en dag kommer att ångra sig djupt, inte bara för det han gick miste om, men när denne persons andra barn växer upp så vill jag lova hur dom också kommer att undra hur deras pappa kunde välja bort ett barn, och att det hade lika gärna kunnit vara dom. dom hade bara "turen" att vara de barn han "valde", eller inte valde bort. Jag blir förtvivlad av att läsa dettaoch kan ju verkligen inte förstå, hur en till synes "frisk människa" har hjärta/samvete att gör som personen gör. jag fattar verkligen inte??!!

Kajsa

Vad ska man säga?

Dina barn är de vackraste och sötaste som finns, ärligt de är så oskyldiga att komma i kläm.

Vet också hur det känns och det var då mina föräldrar skilde sig och bråkade jättemycket om allting och de pratade illa om varandra till mig, där fick jag stå och ta massa skit efter dom..

Vuxna beter sig som bebisar och är nästan värre än småbarn tycker jag.

Så nej du är inte värd att bli behandlad av såna idioter. Ta hand om dig och din underbara familj ;)) står på din sida. Ha det så bra!

Lotta

Till dig Linda.. Det är inte friska människor som väljer bort sina barn och barnbarn..Jag vet och har sett allt för mycket. Att vuxna människor väljer att hoppa på en ensamstående 23-årig mamma är totalt sjukt.Men du har rätt i det du säger, deras förlust!

Men sen att hota henne på långfredagen och inte våga svara i sina telefoner, är tragiskt ..

Vill gärna göra ett gästblogginlägg hos Denize för jag vet allt vad som hänt och det tycker jag ni läsare borde få höra..

Kan just nu bara säga att jag hoppas och tror på en person, ja den som Denize hyrt ut sin lägenhet till..Jag tänker på barnen alla barnen. Ja Linda tror nog du förstår.
Lycka till med ditt och hoppas du får en bra påsk.

Kram!

Linda

Ja Lotta, jag kan ju bara hålla med, det är ju tragiskt och sorgligt, framförallt för barnens skull.
Vet ju som sagt inte vad som hänt, men kan inte förstå hur man skulle kunna välja bort ett barn som är sitt egna, i min värld finns ju inte det, så länge man är, som jag sa, en "frisk förälder".
Fick för mig att det hela hade löst sig under sommaren, men något har ju gått snett igen.
jag vet ju inte vad som hänt, men hoppas innerligt att det är något missförstånd mellan er, och att du Denize och personen det handlar om kan lösa det, och få lugn och ro, (framför allt för barnens skull) och att ni kan gå vidare på ett försonligt vis. kram!

Anna

Så oerhört tragiskt, önskar jag kunde säga att det bara är deras förlust men dessvärre är barnens förlust lika stor. Det är för mig obegripligt hur man kan välja bort sina barn. Tur de har dig, du fantastiska mamma!

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress