/ Vardagslivet /

En lördagsmorgon här

 
Jag lockade med mig Elian ut på en promenad/cykeltur i det fina vädret i morse.  Vi gick en bra bit, pausade bland vitsipporna, fortsatte upp och ned för backar och andades in frisk luft enda tills Elian blev trött i benen och strejkade.
 
Kroppen mår mycket bättre idag efter gårdagens smärtor och besvär, så det var skönt att kunna vara lite aktiv idag.
Väl hemma igen så hade jag lovat korv till lunch och en fet godisskål efter det.  Nu har han hunnit trycka i sig allt, leka en stund med en kompis och nu är det soffläge här hemma.  I alla fall en stund innan Valborgsfirande står på schemat.  Vi får se om vi orkar oss iväg till brasan i år, men en god middag väntar!
 
Trevlig helg och Valborg på er!
/ Allt om Emilia / Graviditet nr3 / Vardagslivet /

När kidsen fick veta

 
I tisdags efter ultraljudet så köpte jag ju varsin liten grej till barnen, som minne och ledtråd till om det låg en lillasyster eller lillebror i magen.  Elian samlar på Hot Wheels, så han fick en sådan med rosa och lila detaljer.
Till Emilia hittade jag strumpor som kunde matcha bebisens.  Eller nja, storleken på lillasysters är nog från ett år - men ändå, fina var dom.
 
Tanken var att dom skulle få öppna sina paket och förstå om det var en flicka eller pojke.  Elian slet upp sitt paket och sa att det var den coolaste bilen han hade nu, att den var jättefin och tackade tusen gånger om.  Sedan frågade han "är det en lillebror eller?".  Jag sa att han hade gissat fel, att huvudsaken är att bebis är frisk och att det troligtvis är en liten lillasyster.  Hans reaktion var inte lika intensiv som när han fick reda på att han skulle bli storebror.  Han sa typ "jaha ok".  Efter någon minut så sa han "det spelar ingen roll, jag ska lära henne att leka och spela tv-spel".  Jag lovar att han tror att det kommer komma ut ett färdigt barn som kan leka och är jätterolig.  Emilia trodde nog samma sak när jag var preggo med Elian, haha.
 
Emilias reaktion var nog lite häftigare.  Hon hade verkligen-verkligen-verkligen önskat en lillasyster.  När hon fick reda på att jag var gravid så var bland det första hon sa att "jag vill nog inte ha en till lillebror, jag vill verkligen att det är en tjej".  Medan veckorna gick så förstod hon dock mer och mer att det troligtvis kunde vara ytterligare en brorsa, hon hittade en massa fördelar till om det skulle vara en pojke och försökte ställa in sig på det.  Haha jag tyckte att hon var så söt när hon rabblade upp sin +/- lista.
Hur som helst så kunde jag inte vänta med att överraska henne i tisdags.  Hon skulle komma hem efter middagen och jag ville bara dela med mig omedelbums.  Så jag fick ringa henne till slut och berätta.
Jag bad henne gissa en sista gång och hon sa lite tyst "...kille?" varpå jag skrattade lite och sa ickepicke och berättade därefter att hon skulle få en lillasyster.
Hon skrek rakt ut och sa "OH MY GOOOOD, jaaaa vad bra!".  Älskar att hon fick med ett stort OMG där också, haha.
Sedan kom hon hem några timmar senare, fotade de matchande sockorna med mobilen och frågade om det skulle bli det namnet som har varit på tal.  Helt exalterad.
 
Jag kände en sådan enorm lycka inombords, att just hon fick som hon önskade.  Jag var ju rädd för det där med småsyskon till henne förut, att berätta för henne om graviditeten gjorde mig extremt nervös.  Jag visste liksom inte hur kul det skulle kännas att få syskon när man är tolv år gammal? Men det gick och har ju gått bra, hon har varit delaktig i planering och att det blir en liten flicka var bara en extra bonus för hennes del.
Hon kom hem från skolan häromdagen och berättade att hon och en vän hade drömt lite.  Dom hade planerat ihop att gå på promenader med Emilias lillasyster o kompisens hund osv.
 
Så för att avsluta ännu ett inlägg som blev jättelångt, så var Elians reaktion helt stabil och Emilias var verkligen känsloladdad.  Elian är ju stoltast i stan bara pga att bli storebror.  Emilia är stolt över att få bli storasyster till en lillasyster.
/ Vardagslivet /

Fredag & Önskemål?

 
Fredag, kära fredag! Jag har längtat efter just fredag typ hela veckan.  Vet ni varför? Jo, det är matrelaterat nu igen (hehe).  Men såhär är det; förra fredagen beställde vi hem pizza och den var sådär sjukt god.  Jag brukar inte känna att det blir någon hallelujah-moment när vi äter pizza i vanliga fall.  Det är gott, men inte sådär woooow-gott... om det inte handlar om Pizza Hut, DÅ är det wow.  MEN hur som helst, för en vecka sedan så åt vi en jättegod pizza och jag har varit toksugen på den enda sedan i lördags, alltså dagen efter.
Jag kom överens med mig själv (och resten av folket) att det är ok att köpa pizza för andra gången, tidigast en vecka efter.  Så nu har det gått en vecka och nu är det fritt fram! Tjoho!
Jaa... det var ju då detta med mat.  Preggo-versionen av mig själv är lite smått besatt sådär.
 
Annars så tar jag det väldigt lugnt idag.  Jag har ju skrivit förr om mina sammandragningar, att det blev bättre men att jag ändå lyssnar på kroppen.  Idag får jag verkligen lyssna ordentligt, det känns inte helt bra.
Min största fundering är hur fasen kroppen kan promenera en mil och må kalasbra, men så fort jag drar fram dammsugaren och golvmoppen så tar det bara stopp? Varför!?
Och jag lovar att det inte är någon ursäkt bara för att komma undan städningen.  Jag får en massa sammandragningar och foglossningsbesvär varenda gång jag försöker mig på att städa.  Det gör ONT.  Jaja, jag får väl slippa det där med att städa enda tills i september.  Ooooj vad tråkigt för mig! Hehe.
 
Nu skall jag skicka iväg en massa bilder, hämta hem Elian + en kompis och ta helg!
Jag önskar er alla en fortsatt fin fredag.  Tack för att ni kikar in här, lämnar spår och gillar inläggen som ni uppskattar.
Senare i eftermiddag så skall jag förresten skriva ihop ett inlägg om barnens reaktioner när dom fick reda på att det låg en liten lillasyster i min mage (önskeinlägg från en läsare).  Om ni har andra önskemål när det gäller inlägg så är det bara att hojta.