I tisdags efter ultraljudet så köpte jag ju varsin liten grej till barnen, som minne och ledtråd till om det låg en lillasyster eller lillebror i magen.  Elian samlar på Hot Wheels, så han fick en sådan med rosa och lila detaljer.
Till Emilia hittade jag strumpor som kunde matcha bebisens.  Eller nja, storleken på lillasysters är nog från ett år - men ändå, fina var dom.
 
Tanken var att dom skulle få öppna sina paket och förstå om det var en flicka eller pojke.  Elian slet upp sitt paket och sa att det var den coolaste bilen han hade nu, att den var jättefin och tackade tusen gånger om.  Sedan frågade han "är det en lillebror eller?".  Jag sa att han hade gissat fel, att huvudsaken är att bebis är frisk och att det troligtvis är en liten lillasyster.  Hans reaktion var inte lika intensiv som när han fick reda på att han skulle bli storebror.  Han sa typ "jaha ok".  Efter någon minut så sa han "det spelar ingen roll, jag ska lära henne att leka och spela tv-spel".  Jag lovar att han tror att det kommer komma ut ett färdigt barn som kan leka och är jätterolig.  Emilia trodde nog samma sak när jag var preggo med Elian, haha.
 
Emilias reaktion var nog lite häftigare.  Hon hade verkligen-verkligen-verkligen önskat en lillasyster.  När hon fick reda på att jag var gravid så var bland det första hon sa att "jag vill nog inte ha en till lillebror, jag vill verkligen att det är en tjej".  Medan veckorna gick så förstod hon dock mer och mer att det troligtvis kunde vara ytterligare en brorsa, hon hittade en massa fördelar till om det skulle vara en pojke och försökte ställa in sig på det.  Haha jag tyckte att hon var så söt när hon rabblade upp sin +/- lista.
Hur som helst så kunde jag inte vänta med att överraska henne i tisdags.  Hon skulle komma hem efter middagen och jag ville bara dela med mig omedelbums.  Så jag fick ringa henne till slut och berätta.
Jag bad henne gissa en sista gång och hon sa lite tyst "...kille?" varpå jag skrattade lite och sa ickepicke och berättade därefter att hon skulle få en lillasyster.
Hon skrek rakt ut och sa "OH MY GOOOOD, jaaaa vad bra!".  Älskar att hon fick med ett stort OMG där också, haha.
Sedan kom hon hem några timmar senare, fotade de matchande sockorna med mobilen och frågade om det skulle bli det namnet som har varit på tal.  Helt exalterad.
 
Jag kände en sådan enorm lycka inombords, att just hon fick som hon önskade.  Jag var ju rädd för det där med småsyskon till henne förut, att berätta för henne om graviditeten gjorde mig extremt nervös.  Jag visste liksom inte hur kul det skulle kännas att få syskon när man är tolv år gammal? Men det gick och har ju gått bra, hon har varit delaktig i planering och att det blir en liten flicka var bara en extra bonus för hennes del.
Hon kom hem från skolan häromdagen och berättade att hon och en vän hade drömt lite.  Dom hade planerat ihop att gå på promenader med Emilias lillasyster o kompisens hund osv.
 
Så för att avsluta ännu ett inlägg som blev jättelångt, så var Elians reaktion helt stabil och Emilias var verkligen känsloladdad.  Elian är ju stoltast i stan bara pga att bli storebror.  Emilia är stolt över att få bli storasyster till en lillasyster.
Diana

Så mysigt :)

Heléna

Mina äldsta barn var 22, 20 och 19 när dom fick en lillasyster, det kanske inte var det roligaste som hänt måste jag ju säga.. men 9 åringen älskade det =) Själv var jag 15 och 19 när jag fick mina syskon men jag har alltid gillat bebisar så det var så mysigt.

Emmelie -Mamma till två, ssk-student och kär.

Åh vad underbart att berätta så för barnen, jag vill så gärna vara med om det där en gång till också.

Tess

Härliga reaktioner! Kul att det inte spelar någon roll :-) Får hoppas det blir en individ som gillar både tv-spel och promenader :-D Kan säga att jag var tv-spelstokig som barn och har ett barn som är detsamma nu...haha :-D Fast det kommer ju dröja några år för Elian innan barnet är redo att lära sig ;-)

Veronica Wallgren

Åh vilken härlig reaktion!

Anonym

Min brorsdotter var 2,5 när hon fick en lillebror. När dom hade kommit hem och han fortfarande satt kvar i babyskyddet gick hon fram till sin 48 timmarsbror med ett bamsespel och frågade "spela kanske?".

Svar: Hahah men söt!
Denize

På andra sidan Atlanten

Så mysigt att få överraska barnen sådär. Och vilka härliga reaktioner;) Och grattis förstås!

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress