/ Vardagslivet /

Sömnbrist och de förbannade tvättpåsarna

 
Dessa bilder togs i farten med mobiltelefonen igårmorse.  Jag kom fram till att jag troligtvis har sovit klart för ett tag framöver i livet enligt min minsta dotter.  Sömn existerar liksom inte.  Det är bättre att bara acceptera det och inte förvänta sig att få sova.  Alls.  Ever.  Då slipper man ju den där sprängande besvikelsen och frustrationen.  Frågan är bara hur länge man pallar gå utan sömn? Någon som vet?
Nej men Elise måste gå igenom någon fas.  Det är väl dags för utvecklingssprång nu igen har jag för mig, så hon sover dåligt.  I natt vaknade hon t ex 8 gånger från att jag gick och lade mig vid 23, sedan bestämde hon sig för att göra morgon kl 3.30.  Om hon orkade göra morgon? Eh nej.  Hon hade ju varit vaken mer eller mindre hela helgen.  GÄSP! Jag får nog gå och lägga mig så fort hon somnar för natten om detta skall fortsätta.
 
Hur som helst, åter till bilderna då.  Igår på morgonen medan resten av familjen låg och sov så sött, så gick jag och bebis ut på promenad innan solen hade gått upp och återvände hem en stund efter soluppgången.  Jag hade skrapat ihop sisådär två timmars osammanhängde sömn det dygnet och jag kan väl säga att jag har varit trevligare än vad jag var igår.  Jag lyckades nog skälla ut sambo, barn, katt, alla som kom i min väg och även ett gäng tvättpåsar som hela tiden stod i vägen.  Den rena tvätten vek jag till slut mitt i ett moln av ilska och irritation.  Haha alltså idag är det rätt komiskt, men jäklar vad förbannad jag var på dom påsarna (tre st IKEA-kassar).  Sömnbrist kan göra en lite smått knäpp.
Stackars K förstod inte mycket medan jag yrade omkring där, sur som en citron och kastade omkring på de rena kläderna.  Men han sover igenom bebisens nattliga bravader och vakna nätter.  Jag vaknar ju så fort hon gnyr eller piper till och tar henne direkt.  Han har sagt flera gånger att jag måste väcka honom och säga åt honom att hjälpa men det känns så dumt.  Om jag ändå är vaken, då kan jag ju lika gärna bara sköta det.  MEN man skall nog undvika att tappa fotfästet helt, bara för att man är envis av sig.  Fler mammor där ute som vaknar av minsta lilla pip, men ändå delar upp nätterna på helgerna? Hur? Vad skall jag göra? Känns det inte jättekonstigt att putta på sin älskade som sover medan man själv ändå är vaken? Hmm..
 
Hur som helst så avslutade vi i alla fall dagen och helgen med middag hos lillasysters farmor och farfar (vi kom bara någon timme sent pga det vanliga kaoset).  Vi åt gott och kusinerna "lekte".  Bebisarna smakade lite på varandra och sympatigrät när den ena eller andra började gråta.  Det är bra att dom redan håller ihop, hehe!
 
Idag började som sagt dagen redan mitt i natten, men jag känner mig inte alls lika tvär för det.  Jag och kaffekoppen umgås, samtidigt som jag planerar veckan lite.
Förresten så har Elise sovit i över en timme nu.  BARA för att jag tänkte "det är ingen mening att lägga sig och vila, hon lär vakna efter en kvart som vanligt".  Klassikern.  Äsch, jag skall fortsätta svepa mitt fantastiska kaffe, sedan skall vi upp och hämta storebrodern från skolan.
 
Ha en finfin måndag!
#1 / / Paula :

Min sambo är döv. Så jag petade till honom när barnen vaknade eller för all delen ngt annat , typ att dom var färdiga på toa eller så. För annars hade ju jag sprungit på allt! Så försök dela upp det så du inte går in väggen. Du är inte ensam den här gången. Kan förstå att det är svårt. Men använd din kära så du kan iallafall vila om du inte kan somna om.

#2 / / Anonym:

Väck sambon! Du måste få sova, de går inte i längden att du ska ta henne varje natt. Och dela upp så ni går upp varsin morgon med henne på helgen så du får sova ut en morgon i alla fall. de va inte länge sen jag själv va i din situation och undrade när man skulle få känna på sömn igen och få vara liite utvilad åtminstone 😄 hoppas det vänder snart för er så ni båda får sova och känna er utvilad 🙊

#3 / / Sara:

Vår son är 5 månader och min sambo har precis börjat hjälpa till med nätterna på helgerna och veckor där han börjar sent på jobbet. Han vaknar såklart inte heller när bebis vaknar så jag får väcka honom men jag har turen att somna om igen på en sekund då tröttheten är total hehe! Vi delade aldrig på nätterna med vårt första barn, iof sov hon väldigt bra från att hon var nyfödd och klarade sig oftast utan mat på nätterna. Denna gång har vi en bebis som vill ha mat var 4:e timme dygnet runt. Så jag är verkligen tacksam och njuter av att min sambo ibland tar den där matningen runt 03, även fast det är jag som får väcka honom. Klart ni ska hjälpas åt om ni kan. Sömn betyder ju SÅÅ mycket!

#4 / / Frida:

Ta hjälp av sambon! Du behöver vara rädd om dig så du orkar med. Min man vaknar heller inte om nätterna när bebis vaknar...

#5 / / Frida:

Ta hjälp av sambon! Du behöver vara rädd om dig så du orkar med. Min man vaknar heller inte om nätterna när bebis vaknar...

#6 / / L:

Jag väckte alltid min man om bebis var jobbig. Oftast ville barnet ändå inte amma så varför skulle jag vara vaken bara. Jag var ju med barnet hela dagarna. Jag tycker du ska väcka din man. Han hade säkert väckt dig om ni bytt plats 😁

#7 / / Linnéa:

Dagen jag slutade amma flyttade vi spjälsängen till mannens sida sängen och då slutade jag vakna av minsta lilla pip. Var som att jag då på riktigt "lämnade över nattansvaret" och då också slutade vakna, t o m om hon skrek. Glömmer aldrig den underbara känslan av att få sova första hela natten :)

#8 / / Anonym:

Om ni flaskmatar kanske det är läge att sova borta eller i alla fall i ett annat rum nån natt så du får någon sömn annars kommer du ju gå in i väggen. Du verkar ju ha en kille som vill hjälpa till, ta då chansen och släpp in honom. Se det som en tjänst till honom, dina barn och dig själv.

#9 / / Jennifer:

Säger också väck! Du måste orka vara människa du också. Jag ammar min lilla som för det mesta bara vaknar för mat på nätterna så det väcker jag ju inte sambon, bara onödigt. Resonerade precis som du att "är jag vaken kan jag ju lika gärna ta henne" men blev jätteledsen dagtid och irriterad när jag inte fick sova trots att bebisen var mätt. Då sa min sambo att är hon vaken efter kl 4 på nätterna men inte hungrig så väcker du mig och sover vidare. Så gör vi alltså nu om liten är vaken men mätt. Jag har inga problem med att vara nattuggla men får jag inte sova tidig morgon så blir jag knäpp, därför tar han över då.

Kram!

#10 / / Paula :

Min sambo är döv. Så jag petade till honom när barnen vaknade eller för all delen ngt annat , typ att dom var färdiga på toa eller så. För annars hade ju jag sprungit på allt! Så försök dela upp det så du inte går in väggen. Du är inte ensam den här gången. Kan förstå att det är svårt. Men använd din kära så du kan iallafall vila om du inte kan somna om.

#11 / / Sofie:

Håller med de andra kommentarerna. Sedan kanske du kan tänka att du har fler barn som behöver dig också, de vill ha en glad mamma som är pigg och framåt. Då du inte ammar borde det ju vara enklare att lämna över ansvaret, ni är ju två som fått barn! Lycka till med att släppa taget!

#12 / / Mari:

Om jag och maken sover tillsammans så vaknar han inte av bebisen. Men om han sover ensam med henne och jag sover i ett annat rum så vaknar han.
Vi sover alltså i olika rum på nätterna.
En av oss sover med bebisen i sovrummet, och den andra sover tillsammans med 4-åringen i gästrummet.
Mesta möjliga sömn åt så många som möjligt är vårt motto.
Det känns lättare att ta en jobbig natt när jag vet att jag får sova nästa natt (4-åringen sover oftast hela nätterna).

#13 / / ellen:

Väck honom. Iaf en av nätterna på helgen... ingen klarar att va utan sömn länge, då e de bättre han kan ta henne så du får några timmar iaf och kan bli en glad mamma/sambo igen för ett tag iaf.. ;) Med för lite sömn riskerar ju kroppen att dra på sig onödiga baciller med. Lycka till!
ps..hon e så söt lilla E. :D Och även dina stora såklart! :) d.s

#14 / / Angelica:

Min sambo vaknar lyckligtvis av bebisen och tar henne ol det är så. Däremot vaknar jag ändå och ligger vaken tills dom kommer tillbaka.

Du har inte funderat mer på ergonomiskt bärande? Sjal/Sele? Även om det verkar ha blivit bättre för er nu, så kan det ändå hjälpa E med sömnen. Min sambo tar alltid en av selarna (Ergobaby) inför nattningen, och lägger ner henne när hon somnat.

Svar: Elise vägrar tyvärr sova i sele, det enda som funkar är att hon ligger inlindad i en viss filt och blir gungad i famnen på ett visst sätt, medan man studsar på sängkanten, haha.
Denize

#15 / / Emma:

Säger som ett par andra, du kanske kan sova i soffan eller gästrummet om ni har något? Att han tar henne en morgon på helgen så att du får sova är ju också ett alternativ, men jag skulle tro att du behöver sova mer än en morgon i veckan :)

#16 / / Teres:

Min sambo vaknar aldrig. Men det skiter jag fullständigt i, jag väcker honom även fast jag ligger vaken. Det känns inte alls dumt eller konstigt. Tycker det är en självklarhet att båda hjälper till.

#17 / / Emmelie - mamma till två och ssk-student.:

Jättefina bilder. Men du, se till att sova borta eller i ett annat rum nu när du har möjlighet med ersättningen. Du behöver sova! Kram

#18 / / Anonym:

Om ni flaskmatar kanske det är läge att sova borta eller i alla fall i ett annat rum nån natt så du får någon sömn annars kommer du ju gå in i väggen. Du verkar ju ha en kille som vill hjälpa till, ta då chansen och släpp in honom. Se det som en tjänst till honom, dina barn och dig själv.

Svar: Såklart att han vill och det gör han också. I skrivande stund är jag borta fram tills imorgon, så han har fått sköta allt det här dygnet. Jag tycker annars att vi har varit duktiga på att lära oss att dela upp allt. Jag tar nätterna men han kan ta vissa helgmorgnar istället tex.
Denize