/ Morsan - Denize / Vardagslivet /

Att få må bra

 
 
Det var ett tag sedan sist - veckorna bara flyger förbi och knasiga har de varit på sistone.  Efter flytten tillbaka och den sista svängen av sjukdomar så packade jag ihop min egna lilla väska och blev borta ett dygn.  Ensam.  Jag lade fokus på mig själv, mitt eget mående och gjorde något som jag har velat göra och behövt göra för min egen skull så himla länge.
Resterande delen av veckan så tog jag nätterna med Elise och allt kring de stora förstås, men K var hemma och gjorde resten med Elise om dagarna, städade, diskade och allt som hör till hemmet.  Det har varit både skönt och jobbigt.  Jag vet inte om det beror på att jag var ensamstående så länge och hela tiden bär på ett eget ansvar över mina två större barn, plus att jag fick dra ett ganska så tungt lass i början av lillasysterns liv - att det är det som gör så att jag har haft ett sådant enormt kontrollbehov.  Eller om jag bara är sådan som person.  Det är svårt att veta.  Det är väl både på gott och ont att man gärna vill ha kontroll över allt.  Jag låter det i alla fall inte gå till någon överdrift, eller att det drabbar någon annan.  I nuläget så är jag bara tacksam över möjligheten att KUNNA släppa, att ha någon som kan och skall ta lika mycket ansvar över bebis som jag själv.
Den här veckan som har passerat har jag alltså fokuserat på mig, återhämtat mig, sovit, vilat, varit på väg att slita av mig håret när jag många gånger har velat ta över och bara agera (haha), känt mig skitjobbig och svag men å andra sidan blivit stärkt av tanken att resten av familjemedlemmarnas band blir starkare och även mått bra av att kunna fokusera mer på framförallt Elian, som förvisso är en SKITDUKTIG storebror och jäkligt självständig, men som ändå tacksamt tagit emot den energin jag har kunnat bjuda på.
 
Jag är inte gärna den som sätter mig själv i förstahand, jag har aldrig riktigt haft den möjligheten egentligen.  Och även fast man har levt i tvåsamhet de senaste åren så har jag ändå inte velat kräva något för egen del.  Jag mår t ex bättre av att vara trött själv än att se den personen jag lever med gå runt och vara trött.  Jag har bara varit extremt beroende av att få dom runtomkring mig att må så bra som möjligt.
Så kom en dag då vi båda två kom överens om att jag skulle ta den här tiden och därmed må bättre inombords.  Jag har tacklat känslan av skuld nästan, att jag lägger så mycket tid på mig själv.  Men jag vet att det bara är nyttigt i längden, för alla.  Lycklig mamma, lyckliga barn... och "happy wife, happy life"... eller något? Nu är jag ingen wife men ni förstår poängen.
 
Idag har vi i alla fall återgått till det vanliga, hela familjen.  Pappan är på jobbet, barnen i skolan och jag är med min lilla böna som har blivit så JÄKLA stor.  Vilken utveckling! Jag är galet sen med hennes 7-månaders inlägg (har ju skrivit om varje månad) - jag skulle ha gjort det i förrförra veckan innan allt blev kaos, hehe men jag skall få ihop det ASAP.
 
 
Nästa mål i vardagen är att ta upp kameran lite oftare och inte bekvämt använda mobiltelefonen och instagrambilder.  Jag har mycket att hitta tillbaka till, när kraften sakta men säkert kommer tillbaka.  Och jag ser fram emot allt som hör till.
#1 / / Hanna Karlsson:

Vad skönt med egentid. Det behövs ibland för att ladda batterierna.