/ Lillasyster Elise / Vardagslivet /

Fortsättning på att lära bebis att somna

 
Tack till er som skrev några rader om era åsikter gällande att lära bebisar att somna själva.  Bara för att lite kort spinna vidare på det så har jag några saker att lägga till.
Först och främst så tänkte jag mest i banorna OM det skulle bli fysiskt omöjligt att fortsätta studsa på en boll eller sängkant med en tung bebis... vad gör man då? Är det inte bra om hon skulle kunna somna på flera sätt också?
Och som jag skrev så sitter jag gärna MED henne, är gärna nära, håller hand, myser... det är mest det här studsandet som kanske knäcker våra ryggar lite (speciellt när man gjorde det hela dagarna, kvällen och även nätterna - det var tufft).
 
Anledningen till att bvc tyckte att vi skulle lära henne att somna själv var ju främst för att hon vaknade och ville äta så ofta på nätterna trots att hon egentligen inte behövde mat.  Och om hon skulle lära sig att somna själv så skulle hon även ha lättare för att somna om på nätterna... men nu verkar ju detta ha löst sig lite av sig själv.  Flera nattmål är numera bara ett enda nattmål och vaknar hon annars så räcker det oftast med nappen eller närhet.  Så, så var det med den saken.
 
 
Det är ju så att man kommer ju in i vanor och vi har lärt Elise att somna om vi hoppar med henne i famnen.  Då måste man ju kunna lära henne att somna på flera sätt med! Hoppas att ni förstår hur jag tänker.
Som jag skrev sist så känner jag inte heller någon brådska, hon är ju fortfarande liten.  Och som jag svarade i kommentarsfältet så är alla barn olika.
Elian sov också dåligt men sov bra mycket bättre när han väl lärde sig att somna själv.  Och sover än idag bäst om man drar ned rullgardinen och drar igen dörren.  Men med Emilia så var det helt klart annorlunda, där satt jag med i många år och hon krävde närhet och sällskap på ett helt annat sätt... och stänger helst inte dörren om sig på nattetid heller.  Det ÄR olika och Elise kräver sitt, men man vill ju att hon somnar så lugnt, lätt och fridfullt som möjligt för att kunna känna sig trygg och rofylld natten igenom.
Sedan så är det ju skönt om nattningarna inte tar sjuttiosju år jämt, främst med tanke på att det finns fler barn under vårt tak som kräver sitt.  
 
Men hur som helst så är det ingen panik kring att Elise måste läggas ensam i en säng och kunna somna.  Jag menade absolut inte så.  Igår fick jag henne däremot faktiskt att somna i famnen utan att hoppa och då kan man ju luta sig tillbaka och slippa smärtor i tex ryggen.  Så det är ett framsteg i alla fall! Hon tittade lite konstigt på mig, som att hon väntade på första hoppet haha, sedan blev hon otålig och skrek till i ett par sekunder innan hon gosade in sig som vanligt och slocknade efter ca en kvart.  Så uppenbarligen GÅR det att lära henne att somna på fler sätt, man får bara ta saker i långsam takt.
#1 / / B:

Vi håller på med samma sak. Försöker få bebis att sova i lugn och ro liggandes vid oss i sängen istället för i en stutsande famn/vagnen.. Hoppas också på lugnare nätter

#2 / / Caroline :

Det finns ju tassar man kan sätta på sängen så den gungar/vibrerar. Vet att det funkat för flera av mina vänner. Ett litet tips bara fast det kanske du redan har koll på 😊

#3 / / Hanna E:

Så klokt för visst är barn olika och jag tycker att många föräldrar och vuxna är för dåliga på att visa barn hänsyn och förståelse.
Jag säger inte att man ska låta barnet styra helt och hållet, men man måste försöka hitta ett sätt som fungerar även för barnet.
Jag har haft barn med olika sugbehov och olika behov av närhet. Det ena har inte haft behov av napp men närhet och det andra har inte haft samma behov av närhet men däremot varit väldigt förtjust i sin napp.

Tvåan kunde vi lägga i spjälsängen och låta hen somna själv från första natten men det gick över när hen blev äldre och insåg att det gick att ta sig ur spjälsängen... då fick vi sitta och vakta och numera håller vi sällskap då hen oftast inte vill somna själv även om hen kan det och ibland vill.

#4 / / Emma:

Jag tycker du fick ganska tråkiga kommentarer till förra inlägget. Jag förstår inte varför mammor ska klanka ner på varandra så, istället för att ge tips och berätta vad som funkar för dom och deras barn. Det ska tyckas så mycket jämt! Självklart ser du alltid till Elises bästa, det behöver man inte ens fundera över, men alla verkar inte förstå det. Kämpa på!

Svar:
Denize

#5 / / Moa:

Håller med om att du fick tråkiga kommentarer på förra inlägget. Jag har hela tiden tolkat det som att det är just att få henne att somna med "hoppandet" som är problemet - folk tycker väl inte på fullt allvar att du (som jag har förstått det skadade ryggen i tonåren) ska fortsätta med en metod där du faktiskt kan knäcka kroppen? Den behövs ju rätt många år till... Hoppas ni och Elise hittar ett sätt som funkar <3

#6 / / Carolina:

Jag har inget råd och måste säga att jag förstår demig art nån lättare natt ingen skulle vara skönt. Jag har alltid suttit och sitter alltid med min dotter i soffan, ensam då min sambo lägger sig tidigt för jobb. Det är tungt, ändå behöver inte jag studsa. Jag sitter bara med henne i famnen. Men det är som du säger, man lär dom ju, omedvetet ibland också kanske. Min sambo har alltid lagt sig före dottern. Så dom kvällar han är vaken längre kan hon inte somna. Hon är nu 10 månader så tyngden finns ju haha men det är en rutin vi har. :) alla barn är olika. Men ja, ibland önskar man att fler nattningsförsök fungerar 🙈