Hello Friday! Idag blev jag i princip borttvingad från jobbet, haha.  Timmarna rullar på så fort och jag har hur kul som helst och trevliga kollegor, så jag kan lätt stå och fixa och dona i butiken i evigheter.  När jag väl tog en rast så fick jag meddelande om att vi mest troligt får den där lägenheten, behövde bara skicka in något papper och sedan kan vi flytta in i mitten av maj.  En 4:a med två våningar och 2 toaletter.  Tjiho! Den behöver lite ny färg på väggarna och sådär - men den passar oss perfekt.  Alla barn får egna rum, vi kan ha ett gemensamt vardagsrum och aldrig mer att storbarnen ska tvingas sitta still inne på sina rum.  Aaahhhh frihet! Ensam är JAG stark.  Allt faller liksom på plats.  Jag började dagen hos min läkare som sa "wow vilken positiv energi du sprider, vad kul att se en helt annan människa" och det är ungefär så alla säger om mig nuförtiden.  Jag pratade nyss med min bästa barndomsvän i telefon varpå liknande ord sades till mig att "Äntligen låter du som MIN bästa vän, att du mår bra".  Det är superkul att styrkan lyser rakt igenom.
Så jag valde att mitt nya kapitel i livet skall firas: jag fick fransar! Äntligen får jag känna känslan av det, både min bror och mina barn har fina ögonfransar men jag fick ett par albinofjun typ.  Jaja, det var ett extremt bra pris och jag käner mig nöjd.  Inget behov av att sminka mig innan jobbet osv! Skönt.  Sedan så köpte jag hem massa gottis till kvällen och i morgon satsar vi på kvalitetstid ihop.
 
 
Mina barn är SÅ värda en mysig dag i morgon.  Gårkvällen var ju så fruktansvärt vidrig.  Elian var helt stött av orden - som hans "pappa" som han kallade honom för - hade sagt.  Emilia skötte sig så himla fint, hon besitter en styrka som är otrolig.  Undrar vem hon ärvt den av? Hon blev givetvis skogstokig, besviken och ledsen över att en människa kan ljuga så horribelt om henne, när hon kände att det var tvärtom - det var inte JAG som var problemet, hennes riktiga mamma togs ifrån henne och det finns det många orsaker till.
Elian hamnade i chock, det var så jävla vidrigt.  Ja ursäkta, jag skriver jävla istället för jäkla.  Jag skulle vilja kalla det mycket hårdare saker... men att min 8-åring, som alltid varit mammas pojke, behövde höra på sådana grova ärekränkningar var förfärligt.  Nu var det tur att det var två duktiga handläggare där, som vilseledde honom och började prata om tv-spel, fotboll osv... men han är SÅ besviken.  Han var ledsen och arg tidigare då han inte har någon möjlighet att träffa sin lillasyster, han var irriterad på allt skällande som hänt här hemma... men orden igår, det ärrade honom nog för en lång tid framöver.  Men så sa han att "NU är våran mamma tillbaka, det bästa efter skolan är att få komma hem till MIN mamma och syster och kunna få gå till köket om jag är hungrig på kvällen och komma och krama mamma utan att det är så skrikigt, för det skrämde mig".  Lilla hjärtat! Nu blir allt bra, mitt riktiga jag är tillbaka och jag tänker aldrig någonsin låta någon ta sönder mig igen.
 
 
Och för att runda av detta, då vi nu ska äta en sen fredagsmiddag så lägger jag till detta som avslut:
 
 
Glöm inte att klicka på hjärtat, fina ni!
Malin

FINA DU! Du är så värd det livet du nu fått igen <3 Önskar er all lycka och all kärlek! Snart är Elise hemma och ni blir kompletta <3 Förresten, bilder från nya lyan önskas gärna :) Älskar inredning av alla dess slag. Ha en trevlig kväll och trevlig helg! Tänker på er!

Sara

Grattis till lägenheten!! Så skönt med flytt och nystart i eget hem utan minnen av nån evig karlslok som inte kan bete sig.

Svar: Exakt. Jag skrev den här lägenheten som hemmet med ondska i väggarna. Nu är det pga 2 män som ställt till det för min familj under detta taket. Ska bli så jäkla skönt att få komma bort härifrån. En riktig nystart, inte bara ett nytt kapitel - snarare ny bok! Livet vänder nu och allt till det bättre! Gud, som jag längtar!
Denize

Tara

När du skriver att väggarna behöver färg, tänkte jag direkt på ett väldigt blått kök - förstår inte varför 😂 Hur många år sen var det? 😋

Svar: Haha längesen! Ett av sovrummen har blåa tapeter, de ska bort 😂 längtar efter att få renovera ett helt nytt hem som är bara vårat ❤️
Denize

eg

Ha en fin helg bästa ni. Har läst din blogg av o till från när Emilia var liten innan Spanien.
Du klarar det! Ni fixar de tillsammans. Ni verkar så härliga alla 3 (o säkert lilltösen också!) Hoppas för allt i världen att allt ordnar sig inom en snar framtid! Vänliga hälsningar Elli

Svar: Tack snälla ❤️
Denize

Maria

Jag känner igen mig så läskigt väl i allt du skriver om att leva i ett förhållande med psykiskt misshandel. I tio år stod jag ut innan jag lämnade, med ett barn på elva månader och ett i magen. Det som till sist blev droppen var när det för hundrade gången skreks, gapades och kastades grejer och diverse könsord och nedlåtande grejer mot mig när jag stod med min son i famnen. Då kände jag att, aldrig i livet att mina barn ska växa upp i ett hem där man ska trippa på tå och knappt våga finnas till som jag gjort i alla år. Jag vill ha ett hem där man är sig själv, är glad och skrattas och kramas.
Det är bra att du skriver öppet om det, jag tror inte att folk kan förstå hur jäkla nedtryckt man blir, hur man får höra att allt är ens fel, om man bara ändrade på sig, gjorde annorlunda....så skulle han inte behöva vara sur/skrika/gapa/säga elaka saker. Jag är också som du, en sjukt stark och självständig person innan men av någon anledning dras såna här karlar till oss. Så otroligt skönt att äntligen vara fri! Som tur är för min del är han alldeles för självupptagen och ego för att vilja ha barnen. Han träffar sonen för kortare umgängen och knappt det får han in i sitt upptagna liv.
Jag är helt övertygad om att du kommer få tillbaka Elise med ensam vårdnad och sen kan han aldrig mer komma åt dig, det är bara att ignorera och stänga av telefonen.
Det är så här narcissister gör när dom inser att dom förlorat greppet om en, dom slår mot våra svagaste punkter för att dom inte fattar att vi aldrig ger upp.
Massor av styrkekramar till dig och dina vackra barn <3

Svar: Åh tack för att du delade med dig. Man känner sig mindre ensam för varje gång någon förstår vad man gick igenom
Tack för dina ord ❤️❤️❤️
Denize

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress