Om jag trodde att världen raserade igår, så hade jag inte riktigt rätt - för IDAG försvann marken under fötterna på mig när jag hörde ett pling och kollade min mail.
En stämning på ensam vårdnad.  Min bebis, min älskade lilla bebis.  Barnet jag har burit på i nio månader, bebisen jag tog allt ansvar för i början - innan allt blev för mycket.  Elise, min älskade Elise... hur kan de göra såhär mot dig? Mot mig? Mot dina syskon? Det är så förbannat orättvist att han bara kan plocka henne och vägra lämna tillbaka någonsin - i dagsläget har vi ändå gemensam vårdnad.  Det är så sjukt att det kan gå till så! 
 
Så jag kontaktade socialen, tingsrätten, advokat - grät tills tårarna tog slut inne på Socialkontoret.
Som tur är så är min advokat en riktig pärla.  En mamma i grunden med hjärta för vad hon arbetar för.  Hon ser en liten ettåring som behandlas fel - men det skall ordna sig.  Just nu var hon på påsklov själv, men svarade ändå på mina tusen samtal och frågor och sade att hon fanns där hela tiden, dygnet runt.
På måndag skall vi sätta oss ned och prata.  Och då skall jag lägga fram det jag har att säga.
Jag har två barn sedan tidigare, som jag tagit hand om helt ensam - och de är två fantastiska barn.  Det säger alla som träffar dom.  Om jag lyckades skapa och uppfostra så fina barn, varför skulle jag inte kunna göra detsamma med Elise?
Jag hade redan accepterat att jag eventuellt skulle "missa halva hennes liv", alltså ha någon varannan vecka grej, trots att hon är så liten och egentligen ska ha ett stadigare boende och umgänge sker på några dagar.
Men jag accepterade det.  Jag förstod, hjärtat behöver både sin mamma och pappa.
 
Så plockar han henne så fort jag inte är där och vägrar släppa henne.  Tydligen är jag en olämplig mamma, konstigt då att jag har så pass fina barn (som de själva sagt så många jäkla ggr)? Om han nu varit så orolig, varför tog han inte med sig barnet när han knuffade undan Emilia som bad om en kram, och sedan bara drog.  Han lät ju Elise sova kvar.  OJ, så orolig han var!? Han var inte anträffbar, inte ett ljud om samarbete, ingen fråga om hur barnet mådde.
Men när jag tog färjan över så flög han in och tog henne.
 
I pappret står det att han lämnade mig pga att jag missbrukar.  Tillåt mig att skratta.  Jag behöver fåtal mediciner så jag slipper leva med kronisk värk, som jag använder efter läkarens ordinationer.  Jag är extremt försiktig med mina mediciner pga ett helvete som jag gick igenom för ÖVER ett halvår sedan.  De använder den tiden emot mig.  Det är så märkligt.  Det var i oktober som jag blev inlagd.
Efter det har jag blivit friskare och friskare och är idag fullt frisk.  Bortsett från min kroniska värk - men den är inget som stör barnen så länge jag äter min medicin i rätt tid.
Hur många föräldrar finns det inte som är sjuka? Som måste ta mediciner för att leva? Jag är inte den enda i världen.
 
Pappan vill att Elise skall bo permanent hos honom och att jag får umgänge under uppsyn dagtid.  Förstår ni hur kränkande det är? Nu är inget av detta fastställt.  Det är bara ord från hans ombud.  Men hello, pappan har ingen bostad? Här är Elise hem.  Här har hon sina saker, sin säng och framförallt sin mamma och syskon som hon AVGUDAR! Att ta henne ifrån dem? Nä det är så jäkla iskallt så jag kokar inombords.  Total falskhet rakt igenom när dom hälsade på hos storbarnen på Gotland och hejade så glatt och visste att de skulle göra såhär mot DOM.  Mina två stora barn förlorar deras lillasyster som är allt i världen för dom/oss.
 
I brevet stod också att Emilia har valt att flytta till annat boende pga mig.  Återigen tillåt mig att skratta.
Emilia blev tokig.  Jag frågade henne om hon visste vad någon kunde ha menat med det och satan i gatan så arg hon blev.  Hon ville skriva, ringa, skrika - och nu vet jag inte vem hon har kontaktat... det är upp till henne.
Men självklart bor Emilia hos sin mamma och ingen annanstans, DOCK var hon ledsen över att det ofta var tråkig stämning i hemmet, mycket bråk av pappan, hårda högljudda ord.  Och den där pappan, han skyllde det på Elise.  Att alla måste samarbeta för att Elise skall vara så glad som möjligt... DÅ blir det bättre.
Självfallet har hon sovit borta, både hos mina kusiner och hos vänner.  Men inte i samband med det samtalet och verkligen ingen flytt.  HERREGUD!
 
Men sjunker människan så lågt, så har jag en hel novell att komma med.
Jag gråter för att jag saknar Elise och kommer kanske inte få träffa henne på flera månader, för det är ju ingen som svarar mig.  Enligt hans ombud så får umgänge ske med hans familj.  Men om de inte svarar? Vad fan gör jag då? Jag vill träffa Elise, hennes syskon vill träffa henne, men vad fan gör man när de inte svarar?
Polisen kan inte göra något, så mycket har jag förstått.
Men just nu, just IDAG är hon lika mycket min som hans, så jag förstår inte varför jag inte skulle få träffa henne.
 
Jag har aldrig varit så arg som jag är och har varit idag.  Aldrig.  När någon talar om mina barn så når de en öm punkt och när någon nu vill ta mitt barn ifrån mig... förstå hur pass öm den där punkten är.
 
Det är krig nu.
Och jag kommer vinna.  Simple as that.
 
Jag är en skitbra mamma, jag sätter de i första hand i ALLA situationer, jag tar deras behov före allt i världen.
Ni ser, min familj ser, min släkt ser, mina vänner ser.  Hela världen kommer se.
Min unge hör hemma HÄR i sitt hem.  Och när den där sååååå fina pappan har hittat en bostad så hör hon hemma där lika mycket som hos mig.
Om han bara kunde tänka rationellt.  Jag undrar om han är manipulerad till att göra detta, för inget stämmer.  Det är sinnessjukt, hela det här brevet är sinnessjukt! På tal om sinnessjuka.... så kan jag föreställa mig en person som är det just nu.
 
Jag har en lång rad med människor som står bakom mig.  Jag tar inte den här skiten! Elise är lika mycket min som hans. PUNKT.  Tänk om jag skrev här allt som han gjort mot mig, mot barnen, mot hemmet, mot mitt liv!?
Det tar jag dock med min advokat på måndag.
Det är sjuuuuuukt tragiskt att det blev såhär.  Vafan, vi älskade varandra, vi skulle gifta oss.  Varför skulle vi inte kunna sätta oss ned och göra ett rättvist schema? Jag spyr.  Jag blir på riktigt kräkfärdig.
 
TACK till min familj och alla mina vänner som pratat med mig konstant hela den här dagen.  Jag hade aldrig klarat mig utan er, ni hjälper mig att fortsätta stå rakryggad.  Jag faller inte, vägrar.  Jag är en krigare i grunden och så får det bli.  Men jag kommer INTE sluta kriga förrän det som är rätt blir rätt.
För Elise skull, för min skull, för syskonens skull.  Den här familjen kommer stå stadigare än någonsin när det förbannade onödiga kriget är över.  Jag överger ALDRIG min unge.  Never ever ever!
 
 
Jag bar på henne i nio månader, jag födde fram min vackra Elise.  Hon var ingen enkel bebis.  Jag gick in i väggen i höstas när jag hade gjort ALLT själv.  Jag vågade inte lämna över ansvaret pga många olika skäl.
Han lärde sig att bli pappa då och jag lärde mig att låta min kropp tillfriskna.  Jag trodde att jag gjorde rätt, att jag lutade mig mot en axel och bara lät han hjälpa mig, oss, familjen, allt.
Kanske skulle jag ha krigat på ännu mer.  Men det är ingen mening att tänka så.  Gjort är gjort, jag kraschade och mådde extremt dåligt pga vad jag har i bagaget.  Äääääntligen lät jag allt komma fram, för jag litade på honom, att han skulle ta hand om allt.
Men idag är jag frisk.  Idag är jag stark och mår bra.  Eller, jag är helt förkrossad över det han gör mot mig och barnen.  Mitt hjärta är i tusen bitar - MEN jag är frisk.  Jag är en välmående mamma.  Jag har mina brister, men vem har inte det? Det enda jag (och han innerst inne) vet är att jag lever och dör för mina barn.
Allt annat är betydelselöst... så länge barnen har det bra så mår jag bra.
 
 
Lilla ängel, att inte veta när jag får träffa dig gör så att jag går sönder i tusen bitar.  Men jag kommer kämpa och jag kommer ALDRIG sluta kämpa för dig.  Aldrig någonsin.  Jag kommer aldrig ge upp, inte förrän jag har dig i mitt trygga förvar igen.  Det kommer vara en extrem tomhet här hemma, dina syskon kommer gråta, jag kommer gråta.  Men vi ses igen! Jag lovar och svär att jag gör vad som helst för att få tillbaka dig.  Mamma älskar dig gränslöst, villkorslöst, så högt det bara går och lite till.  Förlåt! Förlåt för att de utsätter dig för detta, jag önskar att jag kunde radera allt som hänt.  Älskade ängel, mamma kommer snart.  Mamma kommer finnas, jag kommer skriva varje dag, jag kommer knacka på dörren, jag kommer göra allt för att få träffa dig och sedan få hem dig.  Jag kan inte fatta att detta måste hända dig, jag är så så så ledsen.
kajza

Herregud det hela känns som en jäkla mardröm

Jag kan inte föreställa mig vilket jävla helvete du går igenom, jag gråter.. Jag menar det! Vill krama dig fast jag inte känner dig men tycker det är så jävla tråkigt allt de där. <3


Svar: 😢❤️❤️❤️
Denize

Josefine

Om han tagit Elise och inte lämnar henne till dig - så polisanmäl honom!! Har ni gemensam vårdnad får han inte hindra dig från att ha henne! Och en polisanmälan skulle verkligen inte se bra ut för hans del!! Hoppas Elise snart är HEMMA igen ♡

Svar: Jag får inte ringa polisen, enligt advokaten. Dock kunde jag anmäla honom för något av tips från läsare här. Men jag ska prata med min advokat innan jag gör något. Jag vill att detta blir så bra som möjligt för barnen - DE är viktigast.
Denize

Michaela

Mitt hjärta går sönder. Jag blir så frustrerad av att läsa vad som händer. Kan bara ana vad du känner då..Det här är hjärtekrossande och otroligt orättvist. Lilla Elise vill förstås vara med sin mamma (också). Jag tänker att det bästa du kan göra i den här soppan är att alltid visa dig samarbetsvillig. Alltid vara den mogna. Du kommer vinna på det även om du helst vill dränka fanskapet i närmsta sjö (sorry). Hur ställer sig Elise farmor och farfar i detta? Kan de vara till någon hjälp eller har han hjärntvättat dem med sitt dravel?
Varma kramar. Du och dina barn fixar detta <3

Svar: Absolut. Jag har hela tiden velat samarbeta och kommer göra det hela tiden. Jag sjunker inte till deras nivå. Jag tror att det är farmor och farfar som fått honom att göra detta. För det som stod i brevet är INTE ord som han sagt till mig. Tragiskt men han är mammas pojke. De samarbetar alltså inte alls, de har tillsammans ljugit ihop en helt fel story och det kommer slå tillbaka till slut. Ärlighet och samarbete är bäst i längden. Vilket jag gör. Kram!!
Denize

Frida

Det här är heeelt sinnessjukt! Min första tanke när jag läst en bit var: Ring polisen! Hur kommer det sig att de inte kan göra något? Han må vara barnets pappa och ha lika mycket vårdnad som du - men det här låter ju nästan som kidnappning? Att han försvinner med ert barn, vägrar ha kontakt och inte låta dig få veta när du får se henne igen låter ju inte klokt?

Jag är mållös över din situation Denize, men jag vill att du ska veta att som trogen läsare sedan nio år är jag övertygad om att du är en fantastisk mamma till dina tre barn! Mediciner eller inte, herregud, mediciner är till för att hjälpa!

BRA att du skriver av dig och får utlopp för dina fullt befogade känslor! Sluta aldrig kämpa, för du kommer vinna!

Miljoner varma kramar ❤

Carro

Jag gråter för din skull. Jag är själv en ensamstående mamma på heltid. Skulle någon göra så mot mig och ta min son skulle jag bryta i hop och sen kämpa tills jag inte kunde mer. Förens han var hemma igen. Du är värd så mycket mer än detta. Du verkar vara en fantastisk människa och mamma. Så mycket du gått igenom. Men du kommer vinna även detta och jag hoppas han lägger mer stridsyxan och tänker på Elise och stora barnen i stället för att jövlas med dig. Att han till sist kan samarbeta och ni finner en lösning. Styrke kramar.

Nanne

Fyfan.. du kommer vinna! Det värsta måste vara att du inte får träffa Elise! Hur sjukt är inte det? Du måste väl ha rättigheter? Kräva din tid? Förstår inte hur allt kan rasera såhär.. Ta hjälp av psykolog också? Du måste vara i chock ❤️

Moa

Helt jävla sinnessjukt! Och hur länge hade han tänkt att lögnerna skulle fungera? Då har två fantastiska storbarn (varav ett som du uppfostrat sedan du var FEMTON...), du tar de mediciner du ska ta för att fungera som människa och det är extremt lätt att kolla upp om det stämmer att Emilia har flyttat och prata med henne. Jag förstår att hon också blev tokig... Hoppas verkligen att du får rätt hjälp så att det här löser sig! <3 <3 <3

Camilla

Jag hoppas pappan inser snart att ett barn har rätt till båda sina föräldrar.

maria piteå

Stå på dig. Men han kommer använda alla fula kort så förbered bra svar på allt. Han kommer gräva djupt för att hitta.

Jag hoppas verkligen att han tar sitt förnuft till fånga. Vi har gått igenom liknande å de slutade 50/50 ett barn förlora vi å ett barn har vi heltid. Dessa barn är 12 och 15. Men de gör ingen skillnad när ena föräldern inte kan ta hand om barnet ens utan manipulerar å kastar skit för att vinna.

Styrkekramar

Anonym

Jag mår så fruktansvärt illa när jag läser det här! Jag gråter och får ångest av att ens snudda vid tanken på vad du går igenom nu. Så fruktansvärt vidrigt av honom. Det finns inga ord som räcker till. Jag önskar av hela mitt hjärta att allt det här kommer vara över snart och att allt blir som det ska. Många kramar <3

Sofia

Usch fyfan för att utsätta sin dotter (dig och bonusbarn) för något sånt här, och att hans familj låter det ske?! Hoppas att det löser sig för er snabbt, du är en grym mamma och låt ingen få dig att tro något annat!

Sanna

Skrev på din Instagram förut med. Jag har varit med om samma och får en klump i magen när jag läser att han stämt dig. Det brevet har jag också fått och jag vet hur maktlös man är trots att man är mamma. Vill du prata eller ställa frågor så får du gärna skriva. Det där med att han tar barnet är inte okej, min gjorde samma och polisen kunde inte göra nått men försök få till ett besök på allmän plats eller hos dom. Du har iallafall lila mycket rätt men man är så maktlös för det kan förstöra så mycket om man går emot dom. Kämpa kämpa kämpa. Jag vet att det känns tomt och mörkt nu men jag lovar att de blir bättre. Jag har varit och är där ännu. Men du kommer få bevisa vilken fantastisk mamma du är.

Hör av dig om du vill prata.

Falkeen__@hotmail.com
Instagram: sannafalk7

Elin

Usch, så hemskt det är att läsa detta. Håller alla tummar jag har att du snart får träffa Elise. Och självklart kommer du vinna. Han verkar ju egentligen inte ha en chans. Följt er sen ni bodde o Spanien och du verkar vara en helt fantastisk mamma. Stor kram och kämpa på 💪🏻❤

Anonym

Hur kan de få gå till såhär?! Ni har delad vårdnad så då kan han väl inte ha rätten att bara ta henne och sen inte höra av sig och tala om hur hon mår och ge tillbaka henne. Är inte systemet bättre än så då blir jag fan mörkrädd. Hoppas verkligen han inser snabbt vad han håller på med och ger tillbaka henne och sen sätter sig ned som en vuxen människa och diskuterar med dig om en lösning! Många styrkekramar till dig. Och jag tror ingen av dina läsare tvivlar på dig som mamma. ❤ Jag har alltid sett upp till dig och tyckt att du varit så stark och en så otroligt bra mamma som verkar göra allt för dina barn så jag kan inte se att han kommer vinna de här.

Anonym

Hej, jag blir helt bestört av att läsa detta. Har följt dig sedan Emilia var liten jag står helt på din sida, hur kan pappan bara ta barnet det kan aldrig vara tillåtet är det det? Kidnappning skulle jag vilja säga. Känns inte riktigt klokt.
Hoppas verkligen det löser sig för dig o barnen❤
Mvh Lotta

anonym

Det här kanske låter grovt och elakt men jag tycker det är en bra karma till K med tanke på hur han beter sig mot dig.

Jag vet att du har nämnt tidigare att K inte vill synas på din blogg men eftersom han får bete sig idiotiskt mot dig så varför ska du anpassa och respektera honom?. Menar inte att du ska hänga ut honom men jag tycker det är väl lika bra att vi läsare kan få se en bild hur han ser ut. Han ska inte tro att han ska komma undan med sin anonymitet.. Det är upp till dig men alltså du kan lägga ut någon bild på K och Elise så får han känna på sin rädsla som du går igenom med ditt. Rättvisst. Det räcker med en bild bara. Jag är bara ARG på K så jag tycker han förtjänar att bli sedd så svenska folket vet vem det är och han ser ut.

Linda

Herregud! Det var bland deg sjukaste jag hört på länge!
Han kan inte neka dig att träffa henne, det är egenmäktighet med barn, det kan du faktiskt polisanmäla honom för.
Just nu hittar han på alla möjliga orsaker för att måla upp dig som en olämplig mamma, men du har ju ett stort övertag där som har 2 stora barn som dom kommer att prata med vid utredningen som kommer att göras. Det finns ju inga andra vittnen än dom. Att du äter narkotikaklassad medicin mot värk är inget olagligt utan något nödvändigt k ditt fall för att kontrollera din värk, och när det gäller en tonåring som gärna sover borta så förstår jag inte? När Jag var stonåring tyckte jag mina kompisar var roligare att hänga med, och man tyckte ens föräldrar tjatade sönder en fast dom bara ville väl. Sov borta hos kompisar (och dom hos mig) så ofta det gick och vi sov även i stallet. Men K vet kanske inte hur det är att vara tonårstjej med vänner? Han söker någonting att komma med för vad ska han annars göra? Man måste ju ha en allvarlig anledning när man kräver ensam vårdnad. Men låt han göra detta ich jag tycker du lika gärna kan göra detsamma, söka ensam vårdnad med anledning till att han nekar dig umgänge ge samt försvårar er kontakt och inte är villig att samarbeta för en fungerande tillvaro för Elise. Tro mig jag är rätt övertygad om att det han gör kommer han få ångra. Har själv varit uppe i rätten och det jag fick lära mig snabbt var att den som inte samarbetar blir av med vårdnaden, det var dom stenhårda på i vår kommun. Så vet du, du kan vara lugn, du har barn som kan intyga att du är en bra mamma, samt bloggen och alla sms som visar att det var han som bara drog och lämnade er ich sen vägrade samarbeta från dag ett. Jag tror helt ärligt att han är rökt, så för Elise skull och för att få lugn ich ro så tycker jag du ska yrka på ensam vårdnad och ge ett förslag på umgänge, det vore ju det bästa för henne och er alla.

Emma

I slutändan vinner sanningen, så är det bara. Elise kommer inte att må bra av att inte träffa personen som hon knutit an till, detta förstår vilken domstol/socialsekreterare som helst. Det han gör är rentav vidrigt men inte ovanligt, och absolut inte vad som är bäst för Elise. Läs Haagkonventionen. Många kramar!

Linda

Glömde säga att det inte är så att du bara får träffa henne med uppsikt av hans familj. FU kan faktiskt åka dit och ta hem henne. Alternativt göra en polisanmälan om egenmäktighet med barn. När stämningen görs så möts ni i rätten för att fråga om ni är överens i princip, sedan görs ett interremistiskt beslut efter det mötet, där bestäms vart barnet ska bo under utredning samt hur umgänge ska se ut tills utredningen av socialtjänsten är klar samt domslutet i tingsrätten, så ta med dig dina släktingar och åk dit och ta hem henne om han nekar dig att hon får komma hem till sitt hem där hon faktiskt bir.

Svar: TACK för info!!!!! Guldvärt!! KRAM
Denize

Sanna

Jag är själv ensamstående och har följt dig i många år, och kan inte ens föreställa mig känslan. Fy fan, säger jag bara! Men du måste väl ändå ha rättigheter? Han kan väl inte bara ta henne hur som helst och inte låta dig träffa henne? Ni har ju trots allt gemensam vårdnad och då borde ju du med ha något att säga till om tills något annat är sagt i domstolen.

Hur som hoppas jag allt löser sig, jag hejar på dig! Du kommer fixa det här!

Kram Sanna

Svar: Det sjuka är att det är så. Om det hade varit jag som tagit barnet och hållit henne hemma hade jag haft samma rättighet. Vårdnad är något helt annat än boende berättade min advokat. DOCK ska umgänge ske och jag ska kunna komma med önskemål om tid och plats (så barnen också får träffas). Just nu sker allt på deras villkor och det gör mig så jäkla förbannad. Hon är lika mycket min som hans och det är så jäkla orättvist just nu. Kram
Denize

Emma

Känns som han sätter sig själv i skiten. Att ljuga som han gjort i brevet för att få dig att framstå som olämplig för att han ska få ensamvårdnad baserat på falska grunder kan knappast vara en fördel för honom, snarare tvärtom.

Anonym

Hej! Usch, vad hemskt. Jag vill ge dig ett tips, om det blir ett fall för tingsrätten därför att ni inte kan göra upp i godo o domstolen bedömer att ni inte kan ha gemensam vårdnad o båda är lika bra vårdnadshavare brukar den som bäst kan se till att barnet får en bra kontakt vårdnaden. Se därför till att du hela tiden försöker samarbeta.ha det i möjligaste mån dokumenterat. Din blogg kan användas till din nackdel så fortsätt precis som du gör- skriver du din version var tydlig med att det är din sida av saken o att du vet att det finns två. O det är jättebra att du lyfter K:s positiva sidor o att han är en bra pappa. Fortsätt med det o att du accepterar halva tiden o vill att hon ska få tillgång till er båda. Hur dum o orättvis han än är- håll huvudet kallt o fokusera på din dotter. (Jag försöker inte alls säga att du gjort nåt fel alls, tvärtom kan jag bara föreställa mig vilken mardröm du befinner dig i). Stor kram till dig o kämpa på!

Svar: jag förstår dig! Jag skriver mina känslor utefter vad som händer MIG. Sen dokumenterar jag självfallet att de inte samarbetar. Det är det viktigaste. Jag kommer kämpa för min dotter och skulle aldrig skriva någon osanning eller svartmålning utan helt enkelt hur jag upplever den vidriga (och onödiga) sits vi befinner oss i. Han gör detta för att jävlas. Han var extremt kontrollerande och svartsjuk och så fort han såg på instagram att jag började få mitt liv tillbaka så använder han vår dotter som ett vapen för att återigen såra MIG. Jag hatar att de sätter barnen i kläm, mina stackars stora som längtar och vill ha sin lillasyster hemma. Det är fruktansvärt att det inte finns något samarbete, främst för barnens skull. Elise behöver sin mamma precis lika mycket som sin pappa... OCH sina syskon som hon avgudar och beundrar.
Denize

Tova

Jag blir så ledsen, frustrerad och framförallt ARG när jag läser detta. Du är en så fantastisk mamma och du har inget att oroa dig för gällande vårdnaden! Men fy faAn vilka människor det finns, människor man litat på och trodde kände, blir så arg för eran skull att ni måste gå igenom allt detta pga honom. Hoppas innerligt för er skull att allt detta snart är över och att det slutar så bra det bara kan nu. Önskar jag kunde ge dig och barnen en kram, men ni fixar detta! Tillsammans är ni starka ❤️

Anonym

Satt i samma situation 2015. Behöver du att jag slagit mina barn och massa andra lögner. Rättegången var en mardröm som slutade med att jag fick enbart ha mina söner varannan söndag 2 timmar under övervakning. Allt detta pga hans ilska över skilsmässan . Då hade jag inte pratat eller träffat mina söner på 6 månader .I 3 söndagar enbart,sen sa Soc stopp.
Nu idag bor alla 4 hos mig .Han bett om ursäkt ,sagt upp kontakten med hans giftiga familj . De få r inte ens ta kontakt med barnen o skulle de det så skulle de två äldsta hugga huvudets av sin farmor.tusen kramar o all styrka till er

Svar: Fyfan vilken mardröm! Hua. Tur att de bor hos dig nu iaf. Kram!
Denize

Anonym

Följt din blogg i många år och verkligen hejade på dej och ditt nya lyckliga liv sedan läser man detta
.Du vinner på att vara samarbetsvillig, att inte prata skit om pappan och spara och samla bevis för att du är den som vill ha honom delaktig i barnens liv och att det är han som sätter sig på tvären.

Svar: Absolut. Jag säger ingenting som inte stämmer. Det skulle bara slå tillbaka. Jag är den enda som visar sig vara samarbetsvillig i dagsläget.
Denize

Erika

Fina, fina du... jag blir så himla ledsen över att läsa detta. Jag har följt dig sedan du fick Emilia. Jag har alltid, ALLTID beundrat dig för vad du klarar. Hur du fått livet att gå ihop trots alla dina motgångar. Hur du verkligen gjort allt och lite till för att dina barn ska ha det bra. Det märks att dom mår bra. Även fast man aldrig ens har träffat dom. Även fast jag aldrig har träffat dig så märks det vilken fin människa du är. Du om någon är inte värd detta, men jag vet att du kommer att fixa det <3 Det är bara så oerhört tragiskt och tröttsamt att någon kan hålla på såhär. Snacka om att vara ett stort ego. Vill egentligen skriva massor om hur bra du är. Vill ge dig en stor kram och lova att allt ska bli bra. Du har många runt omkring dig som stöttar, det vet jag. Sen har du även oss, dina trogna cybervänner. Tror att jag talar för oss alla när jag säger att vi oxå finns här för dig! KRAMAR!!!

Svar: Ni stärker mig för varenda lilla ord ni skriver. Känns som jag har en hel armé bakom mig och det är en mäktig känsla. Jag vet att ni ser, alla jag känner ser - att mina barn är mitt allt. Inget snack om saken. Jag kommer inte ge upp. Kramar!!
Denize

Clara

vilken jävla mardröm!

Clara

vilken jävla mardröm!

Anni

Hur länge var ni ihop? Det känns ju som det inte bara gäller att han ska ”jävlas” med dig. Det var väl han som valde att gå.

Svar: 3 år och lite till. Men känt varann sen jag var 15. Han valde att gå, men i vårt förhållande fick jag inte ha mina kompisar kvar (som mest var killar) och när han sedan såg att jag fick mitt liv tillbaka så blev jag stämd. Om han nu varit så orolig över sin unge, varför tog han inte med sig henne när han drog? Varför fick jag ha henne ensam då. Man kan spekulera, men anklagelserna är på falska grunder, förutom en punkt och den finns det rimliga skäl till. Det kom bara i samma veva som han själv sa ”du mår ju såååå bra nu enligt instagram”. Svartsjuk much?
Denize

Anonym

Men jobbar han inget? Kommer han inte lämna henne på förskolan? Om han utan din vetskap och godkännande kunde åka och hämta henne från Gotland borde väl du kunna åka hem till honom och 'ta henne eller hämta på förskolan? Det kan ju inte vara mer fel att du gör så då ni fortfarande har gemensam vårdnad?

Svar: Har ingen info. Får besked om hur vi går tillväga på måndag när jag träffar advokaten.
Denize

Linda

Tänker också att du kan hämta hem henne från förskolan. Det finns inget domslut på hur boende och ungänge ska se ut, så det mest lämpliga är ju att hon bor kvar där hon bor- hos er. Så jag hade hämtat henne från förskolan om jag var du. (Så gjorde ju han på gotland, och skickade bara ett sms)

Svar: De tänker inte lämna på förskolan. Hon är hemma med hans föräldrar och det är det jag vill fråga min advokat om. Varför vara med farmor när hon kan vara med mamma - som har vårdnad!?
Denize

amanda

men HUR kan det inte vara kidnappning?? HUUUR kan det vara lagligt att göra så??? hur kan det få gå till sådär, varför låter dom honom göra så? då kan ju du göra samma sak, åka dit o ”bara” ta tillbaks henne eller vadå? det här är det sjukaste jag hört!!

Svar: Min advokat ger mig klartecken på måndag. Jag är lugn. Hon har allt hon behöver för att slå sönder deras påhopp och lögner. Min dotter ska HEM.
Denize

CarolineElisabeth

Alltså fy fan.. det äcklar mig när människan inte kan sätta barnen i första rummet. Skakar av ilska när jag läser dina ord. Har vart i liknande situation med min dotters far, mitt ex. Inte alls lika allvarligt och på riktigt samma sätt men ändå.. hur fan tänker man som förälder när man gör så mot sitt barn?!?! Speciellt när man djupt inom sig inte kan neka till att mamman (i detta och mitt fall) var den som tog det tunga lastet och fixade med allt. Att då påstå något så dumt som att du inte skulle vara lämplig som mor?!?! Arrrgggh... jag blir skogstokig.

Fy fan, jag är så himla impad att du har ett så rationellt och sunt tänkande. Oavsett vad han gjort mot dig/er så vet du att din dotter behöver sin pappa och skulle inte neka henne honom. Du står rakryggad och jag vet att det kommer ta dig långt. Du fixar detta. Vi är många som hejar på och finns här. För dina barns skull så fixar du allt, precis som innan! Massa kramar 💕

Svar: Jag har varit arg, fruktansvärt arg. Besviken, påhoppad, lurad och ledsen. Men med min advokat så känner jag ingen oro alls.
De valde att skapa krig på falska grunder, jag kommer kriga tillbaka med bevis, fakta och sanning. Är inte ett dugg orolig längre. Dock saknar jag henne så jag går sönder. Men min tid kommer 💕
Denize

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress