Jag var så extremt förbannad igårkväll, kom inte till ro, kunde inte somna.  Jag låg bara och vände och vred och grubblade över hur satans orättvist detta är mot Elise.  Mot hennes syskon.  Mot mig.  Jag funderade på vad skadeståndet för psykisk misshandel mot barn kan vara.  Även om pengar aldrig kommer lösa det Emilia och Elian går igenom just nu och har fått genomlida - så vill jag att den som är skyldig straffas!
Sedan kan jag inte släppa oron över min dotters liv, att de gör såhär mot henne och att jag inte har en chans att rädda henne.  Jag känner mig oerhört maktlös och ja, skuldbelägger mig själv att jag inte skyddade mina barn bättre.  Det är ju min största skyldighet i livet, att låta de växa upp i en lugn och trygg miljö.  Men gjort är gjort, nu kan jag bara gå vidare och göra det bästa jag kan.
 
Efter allt grubblande så började jag dagen med en rejäl PW i det underbara vädret, fyllde därefter på mina naglar och lade mig en stund i solariet.  Det är mina sätt att ladda om, samla tankarna och boosta.
 
 
Väntade även på svar från advokaten angående söndagen.  Det var ju uppenbarligen helt oacceptabelt att jag skulle vistas ensam inne hos dom.  Så nu får min farbror följa med, tack och lov.
Usch vad jag INTE vill sitta inne i deras minirum igen.  Fyfarao vad jag äcklas av det som hände sist.  Hon är lika mycket min som hans JUST NÙ och jag borde ju kunna ta ut henne från fängelset och njuta av vårluften istället.  Vi är fyra vuxna människor som ogillar varandra, varför ska jag tvingas att trycka in mig hos dom - när jag vill ha egentid med Elise.  Återigen, när vi har gemensam vårdnad.  Sverige: AGERA! Usch blir bara så arg över hela den här situationen, stackars stackars lilla barn.
 
 
Alla mina tre E - ni är mitt allt, jag kommer aldrig någonsin ta mer skit, jag ska göra mitt allra bästa för att ge er de liv ni förtjänar, alla tre.  När den här mardrömmen är över så ska ni se att vi kan leva i trygghet, i lugn och ro, utan oro eller rädsla.  Bara vi mot världen.  
 
Anonym

Dina föräldrar ? Läser mycket om din farbror & faster . Men din mamma & pappa? Vart står dom i de hela?

Svar: Dom står bakom mig och stöttar - men de accepterade aldrig min och k's relation och känslorna dem emellan var ömsesidiga. De förstod ju att något var på tok, de märkte att jag inte var mig själv och isolerades allt mer med tiden. Men som jag svarat till flera andra så vill de egentligen inte bli nämnda här, så jag hoppas att de inte tar illa vid sig att jag förklarade och svarade.
Denize

A

Har följt dig sedan Emilia var liten och jag vill bara säga hur bekymrad och orolig jag är för er, vilken jävla situation ni har hamnat i! Så ledsen för er skull. Tänker på er hela tiden och håller andan med er, snart är ni återförenade igen! Skickar massa tankar, pepp och stöd härifrån

Svar: Tack snälla du för omtanken!
Denize

Maria

Tror du att K och hans föräldrar är medvetna om att de just nu gräver sin egen grav gällande fortsatt vårdnad och umgänge? Eller tror dom i sin egoistiska bubbla att K kommer att få ensam vårdnad, på riktigt? Är dom så dum tror du? Eller handlar dom just nu som ett gäng som tagit gisslan och på fullaste allvar tror att dom kommer att gå ur som vinnare trots att alla andra vet att det är kört för deras del? Man sitter här hemma i soffan och funderar på hur någon kan bete sig på det sätt som dom just nu gör. Har skrivit det förut men skriver det igen, den familjen måste vara riktigt sjuk på mer än ett sätt. Vilket otroligt vidrigt beteende mot en liten försvarslös 1åring. Denna farmor som håller E borta från sin mamma hela dagarna, har hon ingen skam i kroppen? Och hur fan har hon uppfostrat sin son? Usch för såna människor. Hade själv aldrig klarat av att vara så stark som du är, vilken superkvinna och mamma alltså! Du är är så fantastisk som kämpar varje dag, snart är detta över. ❤

Svar: Jag förstår mig inte på hur de tänker för fem öre. Jag skäms över att jag trodde att jag älskade den där människan. Och skäms ännu mer över att föräldrarna var såååå förstående, inte dömde, att ena själv hade "käkat massa tabletter" för sin egen värk - så kastar de alltihop i mitt ansikte till min nackdel. Men det var DÅ. Jag var sjuk DÅ.Tack för ditt stöd och de fina orden. Kram!
Denize

Anonym

Det är väldigt svårt att få ensam vårdnad.
För att få det så krävs att den andre föräldern har misshandlat/begått brott mot barnet och ska helst finnas en dom på detta brott som styrker det alternativt att barnet påstår det.
Anledning 2 är att den ena föräldern har svårigheter att samarbeta så pass att det på något vis försvårar barnets kontakt/relation med andra föräldern, då går vårdnaden till den som bäst kan samarbeta och tillgodose barnets behov och främja umgänge med andra föräldern + syskon.
Att tillgodose barnets behov kan tex vara att se till att barnet går till förskolan/skolan, går på avtalade läkar och tandläkarbesök. (Missar du 2-3 tandläkartider utan att ringa återbud gör tandläkaren en orosanmälan till soc tex, inte alla som känner till det) sen givetvis att man sköter vardags behov som mat, sömn kläder osv.
Med det sagt så förstår du säkert att det ser ljust ut för dig, mindre ljust ut för pappan i det här fallet.
Åk aldrig dit ensam! Dessa personer vill dig inte väl om man säger så, då hade allt sett annorlunda ut.
Skulle dom hitta på igen, att du inte får ta med dig anhöriga så tar du med anhöriga ändå, dom har INGEN rätt i att bestämma, men dom verkar tro det bara för att du gör ”rätt” och inte kidnappar henne tillbaka.
släpper dom inte in dig med anhöriga så ringer du polisen direkt så får dom komma dit och medla. Det finns ju som sagt ingen dom.

Du sträckte ut handen från början och ville hitta en varannan vecka lösning, han slog undan handen och körde sitt eget race med sina egna lagar och påhitt, med hjälp av sin mamma (och kanske även pappa) som driver honom.
Håll ut Kära du, snart är hon hemma igen, det finns det iallafall inget tvivel om.

Svar: ❤️❤️❤️
Denize

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress