Jag har flertalet blogginlägg planerade MEN ungefär som på bilden känner jag mig.  NU har jag precis satt mig ned för att äta middag = frukttallrik och te, barnen åt och lade sig för längesen.
Just nu i livet, kortfattat:
 
1. En vårdnadstivst som tar upp tankekraften, som adrig var mitt val.
2. Skolstart och därmed iaf ett pirrigt och nervöst barn som hade svårt att lägga sig.
3. En stor livsförändring inom kort, för ett barn som är extremt känslomässig.
4. Elise har förkylningsastma och hostar och vaknar ungefär så fort jag sätter mig.
5. Har samtidigt behövt ta en massa samtal idag.  
6. Helt plötsligt känns Emilia vuxen, jag saknar min mini, min förstfödda... nu är det något helt annat än mamma som gäller. Plötsligt blev oron ännu starkare.  Som mamma så är det väl en inbyggd reflex att oroa sig 24/7, men när ett barn blir såhär stort så växer även oron i takt med henne.  Meeen så är jag en hönsmamma, som tänker lite för djupt, men som BARA vill det bästa, bara vill beskydda.  Och detta gäller givetvis ALLA TRE barn, men nu har jag en tonåring... som huxflux blev storDen där lilla tjejen med lockar i håret och den hesa rösten, såsom jag automatiskt ser henne som när jag tänker på henne.  Hon har blivit en riktig tonåring... och på något sätt så känns det inte som så längesen jag själv var där.  Jag minns hur jag tänkte och kände.
7. Dålig stämning.  Idag har varit en rikig jobbig dag stämningsmässigt.  Men barnen vet också varför.
8.  Ibland funderar jag på hur länge man överlever på ca 3 timmars sömn? Man blir van nog.
9. Jag brukar inte vara den som stör mig på andra, näst intill aldrig, jag kastar bort så mycket negativitet somm möjligt, MEN något som stör mig helt galet är människor som ältar, aldrig går vidare, lever kvar i det förflutna.  But... why? När man kan leva livet och vara lycklig.
Sådana som aldrig släpper taget, att haka upp sig på något och aldrig släppa det eller förstå att det aldrig varit på det sättet som benämns.  Samt att använda hemska ord, speciellt ett som inte är sant, som jag förknippar med något känsligt från yngre år.  Varför finns det människor som gör så? Istället för att leva kvar i någon annans bagage från det som var förr, men verkligen inte på det sätt som sägs - så kanske man skulle må bättre av att släppa taget och gå vidare - precis som alla andra gör till slut.? 
Just detta ältande har skett bland många i mitt liv genom åren.  Jag skulle aldrig orka ha den energin till att haka upp mig på något månad efter månad, som blir till år efter år.  Alla vi är människor, ingen är perfekt.
Om jag hade varit sådan, jisses vad mycket jag skulle behöva vara bitter över och älta ungefär 1000 saker samtidigt.  Nej, jag kan verkligen inte förstå och jag kan inte låta bli att störa mig.
10. JOBB.  Mitt i allt det här snurrande kaoset så ska jag hitta tid för jobb. Haha, ibland får man bara skratta åt sitt eget liv för mitt känns som en dramaserie.  Undrar om jag ska skapa det med, när jag ändå håller på med böckerna? Kan garantera underhållning och spänning.
Nej men hur som helst,
 
Det är kaos i huvudet, tankarna snurrar, så himla mycket på en gång och bilden säger lite "SLÄPP UT MIG".
Normalitet? Hoho? Var finns duuu?
 
Det där med att folk får sina bloggar att se så fridfulla och laid back ut, alltså hur? HUR lyckas folk kliva upp vackra, sippa kaffe, gå till ett jobb, hämta och lämna barn, blogga, ha andra intressen, fika med vänner och alla bilder är helt perfekta och dom är SÅ glada, för livet är sååå bra och enkelt och husen är pedantiskt städade och välstyle:ade och det är bloggerskorna också för den delen: skitsnygga kläder, klackar varje dag, jämt stora fina lockar i håret, fint smink.
Perfektion.
Finns det faktiskt sådana liv? Föräldrar med barn som aldrig gör något fel? Hur hinner man göra så mycket, hur ser huset helt perfekt ut med barn? 
Här ser mitt vardagsrum ut som sju svåra år efter att barnen har lekt, inredningen är lite "hej, kom och hjälp mig", dammråttor under soffan, kan hitta leksaker, pengar, spelkort etc där under när jag dammsuger.  Och så känns det jätteskönt när det är nystädat för allt är så fräscht.  Men ja.  Här hemma är det kaos deluxe.   Men ett allldeles underbart kaos! Bortsett från det rättsliga för det är jag så trött på.  Vill ha ett avslut.
Barnen har det bra, låt dom leva sina liv - men nope, istället för slutet av månaden så blir en förhandling i början på nästa månad.  Ska bara bli skönt att få ett tillfällifgt beslut någon gång, så man slipper grubbla.
Men det är skönt att andra föräldrar är som jag, sätter en massa agg åt sidan och pratar glatt om barnet.
Och så hoppas jag att Elise kryar på sig fort för hon hade kommit in i förskole-rutinen sååå bra redan och jag har tonvis med jobb.... och ärligt talat så skiter jag i hur mitt hem ser ut.  Vi trivs här.  Vi skulle aldrig vara med i en artikel för heminredning (om det inte skulle vara en före-bild), men vi har det personligt och trivs.  Jag måste dock ALLTID se till så att vardagsrummet är städat inför kvällen, jag klarar inte av att försöka varva ned bland leksaker i soffans alla hörn, över hela golvet, saker som man stör sig på, är i vägen, förstör mysfaktorn.  För jag tänder levande ljus varje kväll.  Gjorde det även under de där galna tropiska sommarnätterna.  Jag tycker att det är fridfullt med ljus, en kopp te, kosten jag lever på och serier.  Just nu kollar jag på Wahlgrens värld då jag provar Premium, haha.  Jag hade fördomar kring den familjen innan.... trodde att Pernilla var något helt annat - men jag tycker att dom är SÅ roliga, typisk min humor, som med vänner och familj: öppet och rått.
 
NÄ nu ska jag fasen starta ett avsnitt, får se húr länge jag hinner se innan stackars lilla bönan vaknar igen.
 
Elina

Haha, jag undrar också hur alla andra klarar det. Jag har "bara" två ungar, men på något sätt är det aldrig rikitgt städat här hemma nuförtiden. Även om jag tycker att jag inte gör annat än att gå och plocka. Men jag tänker som du, vad gör väl det egentligen?
Du känns som en superhjälte ändå, som orkar med allt! <3

Svar: Eller hur? Dagarna består av ett ständigt plockande 😂 men inte är hemmet perfekt för det. Så länge det inte är en äcklig svinstia som man skulle bli sjuk av så får hemmet se ut som det gör! Rent men massa saker helt enkelt. Man överlever det! 😉 men tack snälla❤️❤️
Denize

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress