Många vet redan, många fick veta idag.  Elise är nu i mammas händer.  Det var inget hastigt beslut, jag fick prata med många viktiga om det.  Jag har hela tiden trott att det funnits ett beslut om var Elise skall vara.  Så var inte fallet.  Det enda beslutet som tingsrätten fattade var medling - och den var frivillig.
När medicinlistan inte dög, jag berättade att jag var ledig en vecka och kunde ha Elise istället för "släkting" på dagtid, att Elise fått ny (bättre) förskoleplats och skulle ha introduktionsdag och såklart att jag ville ha struktur och övernattning - och allt bara nekades så kändes det hopplöst.  När jag sedan fick höra orden om och om igen "Elise är folkbokbörd i Nynäshamn hos mamma, har förskoleplats där, ska omedelbart tillbaka" då började jag ställa frågor.
När Elise sedan kom hem och uttryckte sig extremt oroväckande så ringde jag de myndigheter jag varit i kontakt med tidigare och det enda jag var skyldig till - som vårdnadshavare - var att skydda mitt barn OM hon nu far illa.  Många bevittnade det hon uttryckte och ingen satt fint, alla blev chockerade - men för MIG var det ingen större nyhet - även om man såklart blev ställd och extremt ledsen, inte heller var det en nyhet när jag berättade för andra som vetat om saker och ting.
Elise har mest pratat om sin "släkting" när det kommer till att sova, när andra uppgifter kom fram och jag (och mina stora barn) vet hur kvällar och nätter kunnat vara, då kunde jag inte bara sitta tyst och fortsätta sova med en orosklump.
Socialtjänsten bad mig agera, min advokat godkände och respekterade fullkomligt och vilka andra som jag tagit information ifrån behöver jag inte skriva om.  Elise är i trygga händer helt enkelt.  Givetvis blir det ståhej mellan advokater, självklart, jag hade inte räknat med något annat.
Men det FANNS inget beslut.  Elise borde ha fått rutiner hemma för längesen, hennes syskon har sårats länge i onödan och nu fick det bli såhär.  Jag litar på att min advokat sköter resten och så är det upp till tingsrätten att faktiskt förstå, att JAG har försökt, jag har gjort allt jag blivit rådd om, jag försökte samarbeta sedan mars.
Men det blev till en mardröm och ännu är den inte över.
Men att få ha min dotter i trygghet, att somna till ljudet av hennes andetag igen.... det var och är obeskrivligt.
Mina barn mår bra, under omständigheterna.
 
Jag hoppas för syskonens skull att inget terroriserande sker.  De har sina liv som de BEHÖVER leva, de ska inte behöva skrämmas upp något mer.  Jag hoppas att vi får leva i lugn och ro tills rätten gör sitt.
Jag är inget annat än en frisk, vanlig och fungerande mamma.  Att leva en vardag med två barn medan ett fattades var bland det värsta jag varit med om, speciellt när man hade en inre oro.
Givetvis hoppas jag att detta löser sig på allra bästa sätt, att Elise faktiskt får det liv hon förtjänar med ordentliga rutiner och struktur.  Det får vara slut med slussandet på henne fram och tillbaka mellan massa olika människor, hon är för LITEN.  Hon må uttrycka sig duktigt och prata bra för att vara knappt två år, men den här lilla bönan har blivit helt fel behandlad och nu får det vara nog!
Hon behöver en BAS, hon växte upp i ett hem med syskon, har en förskoleplats - som visserligen lär bytas, men hon rycktes upp från allt detta för två månader sedan.  Det var inte rättvist, inte mot henne eller någon.
Jag har "tjatat" om min tid som sjuk och "mina jävla mediciner" för att det var det enda som fanns som oro - och att jag skulle fly landet.  Vilket jag såklart aldrig skulle utsätta mina barn för, herregud - de har fritidsintressen och en massa som jag aldrig skulle slita ifrån dom.  För jag är en förälder som sätter mina barn i första hand...
Inte mina egna känslor, inte min vilja, inte mina åsikter - utan vad DE behöver och vill.
Och att jag var sjuk och extremt deprimerad och ständigt fick panikångestattacker - det skedde av en anledning, det var längesen.  Det kan och kommer aldrig kunna användas emot mig.  Som jag nämnt förr, jag har fått hundratals mail från föräldrar som äter läkemedel för att snarare bli BÄTTRE föräldrar.  I mitt fall mådde jag bara väldigt dåligt, men ja... som medlaren sa "inga mer mediciner eller vita rockar" - det var så jäkla skönt, för jag är SÅ trött på att skriva och prata om det.  Det tillhör mitt förflutna... nu är jag fullt frisk och vill bara att barnen ska få ett normalt liv, alla tre.
Att Elise har en pappa, det kommer såklart alltid vara så.  Umgänge erbjöds.  Jag vill inte säga mycket mer, vi låter tiden utvisa hur allt blir.  Men jag kände att nu får det vara nog, nu har jag tassat runt på tå för länge i onödan och nu ska barnen fanimej ha RÄTTVISA.
 
Detta handlar inte om ett barn, det handlar om tre.
 
 
Ska hon bli som storasyster, tro? Hon ville inte lämna hästarna idag.  Hon är så kär i ALLA djur hon träffar på.  Älskade unge.  Hon mår BRA, jag undrade ett tag vad som rörde sig i hennes huvud - men man märker hur mycket hon behöver mig. INGEN kan ta det ifrån mig, har jag gått en meter ifrån så har hon ropat MAMMAA!
Ett plåster.  Ett alldeles, alldeles underbart plåster.  Alla barn har sina rättigheter - och hon har länge berövats sina... helt i onödan.
Sara

Du kan kanske inte skriva så mycket mer detaljerat om vad som hänt men jag förstår inte riktigt vad som hänt 😬

Svar: Om du läser typ alla mina inlägg från april så har jag skrivit öppet om det. På slutet har jag inte skrivit fullt lika öppet, då jag hoppades på att medlingen skulle ge något. Jag kan inte skriva allt i en kommentar. Läs alla inlägg, kommentarsfält och så har jag ett konto på Instagram :)
Denize

Louize

Blev så glad igår när Elise äntligen var hemma i trygghet, med sin mamma och sina syskon ❤️ Man ser hur lycklig och glad Elise är när hon är med er! Hela den här situationen har varit så orättvis, du och dina barn har blivit så vidrigt behandlade! Men nu är ni tillsammans och jag gläds med er! Hoppas ni får lugn och ro nu, så att du och barnen får leva det liv ni förtjänar att ha. Kram till Er alla ❤️

DENIZE

Anonym: jag vill inte godkänna din kommentar pga sekretess och att förundersökning pågår. Men till svar på frågan: ett barn har ALLTID umgängesrätt, det gäller båda föräldrar - bra som dåliga, men det kan ske på olika sätt.

Emma

Jaaa, äntligen! Fina Elise, är såå glad för er skull!
Ditt inlägg var lite kryptiskt (vilket säkert var meningen) men jag förstår inte hur/när detta gick till. Senaste veckan? Var det socialen som hämtade henne? Ska medlingen fortsätta nu? Är detta ett tillfälligt besult så att du inte kan pusta ut än? Svara bara om du vill (såklart ;))

Skickar många kramar till er! <3

Svar: Nej hag behöll henne dagen jag hade ”umgänge” men då hade jag pratat med socialen både innan och efter, så det är väl medvetna om hela historien. JAG har en stående tid för medling, man får väl se vad som sker. Ja detta är bara tillfälligt, tills vi möts i rätten återigen - denna gång för ett interimistiskt beslut om boende (och vårdnad) fram till huvudförhandling i vinter.

Kramar ❤️
Denize

Sofia

Blir så himla glad för er allas skull, är inne både här och på instagram flera gånger dagligen för att se om du har uppdaterat och blir lika glad varje gång det kommit något nytt. Äntligen är ni tillsammans, som det ska vara! ♡

Madeleine

Så underbart att hon är hos er igen! Äntligen! Stor kram!!!❤️

Hannas krypin

Så underbart att läsa att Elise är hemma igen! Hoppas nu på att allt ordnar sig till det bästa!

Maria

Gud vad jag grät när jag läste det här <3 Äntligen! Kan inte ens föreställa mig din smärta, eller barnens. Beundrar dig så sjukt mycket som ens hållit ihop över huvudtaget. Hoppas verkligen att allt reder ut sig fort med alla formaliteter så ni bara kan koncentrera er på att njuta av varandra <3

Angelica

Så skönt att du har henne hemma! Vi hoppas nu att det inte skapas en dragkamp utan att alla familjemedlemmar faktiskt jobbar för att Elise (E&E) ska få må bra

Malin

ÄNTLIGEN! Fick gåshud över hela kroppen när jag läste detta! Förstår att det inte är över än, men nu är hon hos dig iaf ❤️ Kärlek till er alla 4!

Moa

Otroligt skönt att hon är hemma igen ❤️ Hoppas att de håller sig till samtal genom advokater ❤️ Du har ju kollat detta med soc både innan och efter (och dessutom träffat dem med stora barnen), till skillnad från de som hämtade henne och enbart kontaktade ett ombud som gick helt på deras linje och inte direkt kunde göra någon utredning...

Erika

Hoppas nu att allt löser sig för er! ❤ Följer eran kamp både här och på insta även om jag sällan kommenterar så hoppas jag verkligen att ni får ett slut på allt. Och det där tjatandet om mddiciner, jag äter också mediciner dagligen pga smärta. Det gör mig snarare till en bättre förälder! Utan dem hade jag inte haft en fungerande vardag! Stå på dig, du har lika mycket rätt till Elise 🌸

Susanne

Äntligen👏🏻👏🏻Du gjorde helt rätt Denize! Självklart att en sådan liten tjej skall vara med sin mamma och syskon. Du skulle gjort detfa för Lääääängesen .....Jaaaaa jag vet varför🙉🙈😄 men jag är så glad för er skull! Håll nu hårt i henne och håll ett extra öga över axeln så ingen hämtar henne tillbaka. Stor kram till er alla 🌺🦋🌸🌹

L

Alltså det här är den bästa nyheten på länge! Äntligen är Elise där hon hör hemma, med sin mamma och sina syskon. Tänker mycket på er och det ni behöver gå igenom, kan inte ens föreställa mig. Skickar enormt många styrkekramar till er alla fyra!

Lisa

ÄNTLIGEN har du henne hemma! Som jag har längtat efter att få läsa detta. Hoppas att allt ordnar sig för er! Kram!!!

Anonym

ÄNTLIGEN! Fantastiskt att hon är hemma 💗 hoppas ni får några lugna veckor nu.

emma

oj så fina bilder!

Lena

Åh, vad glad jag blev när jag läste ditt inlägg. Jag har gråtit av ilska över hur du och dina barn blivit behandlade. Tack och lov att allt är på väg att bli bra nu, Är fantasstiskt glad för din och alla dina barns skull. Ni är värda varandra! Många, många kramar till er alla fyra

Erika

Åhhhh vilken underbar läsning. Äntligen 💖☀️ Finaste ni ❤️❤️❤️❤️ Håller båda mina ✊🏻✊🏻 STENHÅRT på att resten kommer att lösa sig smidigt nu. Att dom förstår att man inte kommer någon vart genom att vara idioter 👊🏻 Varmaste kramarna 🤗

Charlotte

Jag har sökt att få följa dig på IG (charlottea_k) - har ingen profilbild (av olika anledningar) men d här är min riktiga mailadress och du vill maila och kolla :-)
Jag har följt dig jättelänge och vill gärna följa dig på IG med!

Svar: Har godkänt din förfrågan! Kram
Denize

Sofia

Hej!
Jag vet att de är lite nytt nu men kommer pappan fortsätta ha umgänge?
Kommer du våga lämna henne till honom med risk att han behåller henne igen?

Svar: Min advokat erbjöd umgänge, med svar från motparten att tingsrätten får fatta alla beslut rörande Elise nu. Så jag väntar väl mest på att vi ska få skicka in vårt svar och förklaring - vilket är ganska konkret. Sen får vi se när det blir förhandling eller vad som sker. Jag känner mig inte särskilt orolig, även om jag såklart bara vill att skiten ska ta slut så min familj slipper oro och frågetecken. Jag vill återgå till vårt normala liv och det kan endast ske efter tingsrättens beslut.
Denize

Malin

Av en slump hamnade jag här... Och när jag började läsa, blev jag... både berörd och ledsen.
Fina fina barn och du - Denize, det är hemskt hur ni har blivit behandlade. Men jag hoppas verkligen att ni får påbörja ett nytt kapitel snart och komma igång igen.
Massa styrkekramar.

Carina

Oj! Och jag kommenterar här fastän jag ser att du skrivit flera inlägg efteråt.

Men jag är mer eller mindre avhängd vid det här laget. Har du kidnappat din dotter på samma sätt som din tidigare sambo gjorde???? Eller missförstår jag nu? Jag ser att en läsare till är förvirrad och att du svarat hen att man får läsa bloggen flera månader tillbaka. Jösses, det har jag inte tid med! Så jag lär nog få sväva vidare i okunskap. Jag får inte det här att gå ihop med vad du skrivit förut om hur du ser på den process som pågår, där du tydligt uttryckt att du aldrig skulle bete dig på samma sätt som din tidigare sambo - för så gör man bara inte. Men, jag missförstår väl kanske. Och förr eller senare kanske vi läsare får svar på alla frågor. :) Självklart blir jag jätteglad för din skull, för att du har din dotter hos dig. Men det verkar också ha hänt något konstigt?

Svar: Det går inte att kidnappa ens eget barn. Man kan egenmäktigt förfara dom. Men det gör jag ej. Som vårdnadshavare är det min skyldighet att skydda mitt barn om misstankar att hon far illa sker. Dessutom har hon hela tiden varit folkbokförd hos mig och skulle ha bott här och gått på förskola. Jag har pratat med alla viktiga inblandade (myndigheter etc) och jag valde att behålla henne där hon hör hemma. När umgänge erbjöds så svarades det att tingsrätten får fatta beslut rörande henne. Så jag väntar på det nu! Har du inte tid att läsa bloggen så undrar jag vad du ens gör här, med dina ständigt dryga kommentarer? Sen kan du linda in det snyggt med ”att du blir glad för mig”. Men jag är less på ditt dömande sätt hela tiden. Hur orkar du skriva så mycket när du som sagt inte har tid att läsa bloggen? Framöver svarar jag ej på fler kommentarer från dig, jag lägger hellre energi på dom som faktiskt läser och förstår! Tack och ha det fint :)
Denize

Sam and Sabina

Usch känns hjärtskärande att läs hur eran situation sett ut. Skönt att hon är hemma och hoppas verkligen turen börja komma till eran sida 😢 håller tummarna att allt flyter på för er så ni slipper mer skit ❤️

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress