SÅ MYCKET KÄRLEK!
 
Bilderna är givetvis från söndagen, den näst sista söndagen.  Nu har vi bara en enda kvar innan vi sedan möts i tingsrätten om EN vecka.  Jag har väntat på detta sedan den 5:e april.  Min bebis har tvingats vara ifrån sin mamma och äldre syskon som hon avgudar SÅ - i närmare två månader.  Det är mycket för en sådan liten tjej, det är mycket för en mamma som burit på barnet och tagit hand om barnet 99,9% av tiden första året.
Jag vet inte hur förhandlingen kommer gå på tisdag, då det är väldigt mycket som skall tas upp, men jag hoppas på att domaren kommer jobba snabbt.  Detta är uppenbarligen högprioriterat.
 
I söndags var hon som ett litet mysigt plåster.  Hon kröp upp i famnen, borrade in huvudet i nacken, kramades och pussades.  Hon var helt närhetstörstig och det var så förbaskat underbart att få ha henne i min famn, känna hennes små mjuka fjun och tussar på huvudet när min haka vilade på henne.  Sedan åt hon russin och fruktkakor så hörde man någon onödig kommentar från köksvrån, enligt en viss person så får Elise ont i magen av ALLT, barn ska isoleras i rum när de är förkylda men smittan har liksom redan bespridit sig innan? Inga pussar och kramar på Elise om man är sjuk, trots att den vuxen som var sjuk fick göra det ändå.  Min läkare berättade faktiskt att människor med kontrollbehov över sig själv och andra, oftast bär på en rejäl bacillskräck - att de överdrivet och maniskt skyddar sig.  Och ja, där finns det mycket att prata om, bara den biten skulle bli en egen bok.

Känslan av att hon pillade under naglarna,som hon ALLTID gjort när hon myser var så gosigt.  Elians grej i samma ålder var att pilla med en kantbit av sitt påslakan eller kudde under näsan.  De påminner mig så mycket om varandra när det kommer till gos.  Annars är Elise fartfylld och spudlar av energi, hon är så aktiv, behöver springa av sig, busa - och det fick vi också göra.  Hon älskar att jaga och bli jagad, varenda gång jag fångade henne så snurrade vi flera varv och hon kastades upp och ned i luften.  Hon kiknade av skratt och sa "mejjjaa", okidoki mera då! Så vi busade och busade trots att det kändes om om man befann sig i en gryta.  Det var 24-26 grader i Stockholm den dagen, vi gick ut på balkongen och hon letade så bekymmersamt efter Elian.  Hon fick nämligen syn på barn med fotboll, cyklar osv och skrek "Ejjjaaa", men jag förklarade att han var hemma med morfar och att de får ses snart, på något annat sätt.
 
 
 
 
Jag lider med min stackars son som saknar sin lillasyster så mycket.  Han är för snäll för sitt eget bästa.  Han kunde låta henne dra i hans hår, hoppa och stampa och göra vad som helst utan att han sa ifrån, han bara bet ihop och tyckte att lillasyster får göra som hon vill.  Hon älskar ju honom, hon asgarvar bara han kastar en flaska upp i luften, eller gör ett visst ljud - hon är inte svårflörtad när det gäller honom.  Hon var SÅ glad över att få se honom förra helgen, en snabb kram i hallen och ett "nej" när han skulle gå - men sedan fick hon ju ropa och vinka till både Elian och morfar.  Hon ville givetvis ned, men det var inte tillåtet.  Jag har gett upp om att ens be om något annat, då jag redan vet svaret.  Jag ber om småsaker,som ja blir nekad till - saker som skulle vara till barnens BÄSTA.  Det gör mig extremt ledsen för deras skull... att ingen annan än jag verkar vara den som tänker på att det finns fler barn i denna otroligt onödiga soppa.  Två till stora barn som är stora nog att förstå och veta - det är dom som blir ärrade för livet.  Elise kommer som tur är glömma allt då hon är för lliten fär att kunna minnas.  Men de såren som skapades i stora barnens hjärtan, de må läka men som jag skrev så kommer ärren vara kvar.  Stackars, stackars dom.
 
 
Elise var så glad över att få se gammelfaster Anne igen.  Mina föräldrar är dock ledsna över att inte få träffa sitt yngsta barnbarn.  De har ju knappt fått träffa henne något alls under hennes livstid och nu när de bor så nära för att hjälpa med vissa praktiska saker medan jag jobbar kväll (bara vissa veckor) - så hade de gärna velat så SE Elise bara.
Min hjärtsjuka far fick ju det förra helgen, på långt avstånd, där vi stod högst upp på en balkong.  Han mådde inte alls bra av det och jag lider med honom, så som han har hjälpt mig - både när Emilia var liten och morfar var hennes fadersfigur och så även nu de senaste åren.  Som t ex att sällskapa Emilia upp till stallet med cykel mitt i vintern trots att det fanns någon med bil *harkel*.  I dagsläget kan han dock själv skjutsa upp henne så han gör det, väntar tålmodigt och ser på alla hennes ridlektioner.  All heder åt dig, kära far, som tappert kämpar på med ditt liv, att du vill finnas här för mig/oss trots att jag vet att du inte har all energi i världen.  Du är envis (hmm undrar var ag fick min envishet ifrån) och ställer upp på barnen på alla sätt de önskar.
Jag vet att vi inte alltid har haft det så enkelt, speciellt under några specifika år - men det är förlåtet.  Du visar vem du är nu, en pappa och morfar som älskar sina barn och barnbarn.  Precis så som det ska vara.
(Jag har fått tillstånd att skriva om mina föräldrar, dock inte visa bilder).
Det fanns en tid för inte så länge sedan då de frenetiskt sökte kontakt med mig.  Jag svarade inte det senaste halvåret.  De hade på känn att något inte stämde.  Barnen svarade ibland, men det lät inte bra.  De försökte med allt! Snäll kontakt. ingen respons.  Sedan elak kontakt bara för att få en reaktion.  Men ingen vidare respons.  Jag var som död, min själ var tom, jag lyssnade till ord som jag aldrig hade lyssnat på i vanliga fall - och tvingades bryta kontakten med min familj.
De såg mig för lite mer än ett år sedan och såg redan då hur utmattad jag var.  Frågor ställdes, som jag skämdes över att svara på.  De såg mig efter min operation, sedan när vi åkte till Spanien.  Det var väl där de började se allvaret.  Hur saker och ting sköttes, hur jag betedde mig, hur alla betedde sig.  Och återigen frågor och förslag som jag skämdes för mycket för att besvara.  Allt detta kommer jag skriva om vid ett senare tillfälle.  Troligtvis i en bok, som faktiskt är klar - men som skall kompetteras och korrekturläsas först.
 
 
 
Ja och så kliver man upp till sådana här lappar.  Vilken känsla, det är dom här småsakerna i livet som betyder så himla mycket! Att bara känna sig uppskattad när man sätter sig ned med sitt morgonkaffe - det ger mig extra energi till dagen.  Kärleken här hemma nu alltså! Visst uppstår det små konflikter och syskonbråk och man får gå emellan och medla och lugna, men i det stora hela så har jag två så extremt förstående barn som har varandras rygg(ar).  Som ställer upp på sin mamma, såsom mamma ställer upp på dom.  Vi samabetar, tänker på att man hellre kan ge en komplimang eller säga "jag älskar dig" en gång för mycket än för lite!
 
Hur som helst, nu skall jag hoppa in i en snabbdusch och bege mig mot jobbet. 
Bilder från dopet vi var på i lördags kommer senare, så fort jag hinner sätta mig ned och redigera bilder.  Jag har inte ens hunnit öppna kameraväskan sedan i lördags.
Men men, ha en fin fin dag! Hoppas att ni alla upplever sommarvärmen där ute? Passa på att njut, för lagom till midsommar så kommer väl hösten som vanligt, haha!
 
PUSS & KRAM på er alla, ni är bäst! Glöm inte att trycka på lilla hjärtat.
 

Emma

Jag är väl extra blödig idag men bara grät när jag läste det här. Framför allt av hur vackert du uttrycker dig, kärleken till dina barn och deras till dig. Men också kylan som har funnits (finns) och hur du har behövt kämpa. Du, två år yngre än jag, är en av mina största förebilder. Kramar

Svar: Åh tack ❤️❤️
Denize

barabromma.blogg.se

Läst din blogg sen elian föddes, du är stark. Det som inte dödar det härdar, och stärker ofta en oxå så som du känner nu. Hejar på er 💜

Anonym

Du är så stark och klok. Att vara ifrån sin bebis och veta att sjuka människor har henne är ju tortyr nog. Är äldre än dig men att man kommer i hop sig med föräldrar är inget ovanligt tider går och tider kommer Var så glad för att de finns där nu. Du är så duktig och stark och har ditt nätverk.

joel victoria

Hej jag är victoria Williams Efter att ha varit i relation till Anderson i åratal bröt han upp med mig, jag gjorde allt för att få honom tillbaka, men allt var förgäves, jag ville ha honom tillbaka så mycket på grund av den kärlek jag har för honom , Jag bad honom med allt, jag gjorde löften men han vägrade. Jag förklarade mitt problem för min vän och hon föreslog att jag hellre skulle kontakta en stavning som kunde hjälpa mig att stava för att få honom tillbaka, men jag är den typ som aldrig trodde jag stavade, jag hade inget annat val än att prova det, skickade jag stavningskanalen och han sa till mig att det inte var något problem att allt kommer att bli bra innan tre dagar att min ex kommer att återvända till mig innan tre dagar, kastade han stavningen och förvånansvärt den andra dagen var det runt 4 pm. Min ex ringde mig, jag var så förvånad, jag svarade samtalet och allt han sa var att han var så ledsen för allt som han ville att jag skulle återvända till honom, att han älskar mig så mycket. Jag var så glad och gick till honom som var hur vi började leva tillsammans glatt igen. Sedan dess lovade jag att någon jag vet vem har ett förhållande problem, skulle jag vara till hjälp för en sådan person genom att hänvisa honom till den enda verkliga och kraftfulla stavningskontrollen som hjälpt mig med mitt eget problem. email: {agadagaspiritualhome@gmail.comcom} du kan maila honom om du behöver hjälp i ditt förhållande eller något annat fall. Jag var så glad och gick till honom som var hur vi började leva tillsammans glatt igen. Sedan dess lovade jag att någon jag vet vem har ett förhållande problem, skulle jag vara till hjälp för en sådan person genom att hänvisa honom till den enda verkliga och kraftfulla stavningskontrollen som hjälpt mig med mitt eget problem. emai{agadagaspiritualhome@gmail.com.com} du kan maila honom om du behöver hjälp i ditt förhållande eller något annat fall. Jag var så glad och gick till honom som var hur vi började leva tillsammans glatt igen. Sedan dess lovade jag att någon jag vet vem har ett förhållande problem, skulle jag vara till hjälp för en sådan person genom att hänvisa honom till den enda verkliga och kraftfulla stavningskontrollen som hjälpt mig med mitt eget problem. email: {agadagaspiritualhome@gmail.com .com} du kan maila honom om du behöver hjälp i ditt förhållande eller något annat fall.
1) Kärleksspel
2) Lost Love Spells
3) Skilsmässa Spells
4) Äktenskapsstavar
5) stava stavning
6) Breakup Spells
7) Bevis en tidigare älskare
8.) Du vill bli befordrad i din Office / Lottery Spell
9) Vill du tillfredsställa din älskare
Kontakta den här stora mannen om du har några problem för en befintlig lösning
genom {igadagaspiritualhome@gmail.com .com}

Emma Elisabeth

Okej så Elise får ont i magen av allt påstår en viss person samtidigt som hon vägras ha någon form av kontakt med vården? Jag orkar inte hur många fel det görs hela tiden och hur korkade han/dom är!

Emma

Okej så Elise får ont i magen av allt påstår en viss person samtidigt som hon vägras ha någon form av kontakt med vården? Jag orkar inte hur många fel det görs hela tiden och hur korkade han/dom är!

Anonym

Märkligt att dom har sån sjuk bacillskräck samtidigt som dom vägrar vaccinera henne? Snart snart är hon hemma igen <3

Amanda Niclasson

Så himla fina bilder!!

Louize

Vi är många som räknar ner dagarna med dig!
Snart är du och alla dina fina barn samlade igen ❤️

Joakim Ramqvist Hallin

Det är aldrig tröstande att höra att det finns fler i samma situation. I detta fall en pappa som inte fick träffa sin dotter på ett helt år flr mamman gömde henne.
Sannining kom fram slut att hon ljög o m pappan.

Anonym

Blir du aldrig orolig över att K ska bli desperat inför tingsrätten och typ dra utomlands med henne eller nått? Hitills har han ju inte spelat sina kort rätt så han borde iaf va ganska bajsnödig...

ida

omöjligt att förstå hur du måste känna dig, hoppas allt löser sig till det bästa för er alla

Lena

Lycka till på tisdag! Glöm inte bort att andas och var bara den starka själv du verkar vara, så ordnar det sig!

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress