(null)
 
I väldigt många år så har jag varit stamkund på Ica i Nynäshamn.  De har bäst utbud av allt som jag behöver.  Jag prioriterar bra frukt och grönt - vilket är bra där även om det kostar lite mer. 
Alla som har följt mig länge vet att bra och vällagad mat från grunden är något som jag lägger tid och pengar på.  Halvfabrikat är något som sker sällan - mina barn är uppväxta med nyttig mat från scratch, dels pga mitt intresse och dels för att det är viktigt.  I många år lade jag upp mina egna recept här och jag minns att det var populärt.
 
Efter tiden med infekterade år, med ätstörningar och kampen att bekämpa sjukdomen så försvann matinläggen.  Jag var för upptagen med att se maten som mitt fiende så att fota var inte aktuellt.  Dock slutade jag aldrig laga ordentlig mat till mina barn.
 
I Nynäshamn fanns först Ica kvantum och sedan blev det Maxi.  Jag förälskade mig i butiken direkt.  Dom hade allt på en och samma plats.
De har även en avdelning med smink och skönhet och med tanke på att utbudet av sådant försvann radikalt när Kicks stängde ned här så var det på Ica man uppdaterade sminkväskan - om man inte handlade på nätet.
 
Jag har spenderat hundratusentals kronor på Ica under alla år som jag bott och varit i Nynäshamn.
Under tiden jag fick skjuts av mina släktingar, som t ex föredrog att handla på Willys, så släppte dom av mig på Ica först.  Jag har bara tyckt om Ica, jag gillar att det är stort och finns mycket.  
 
Jag är en känd stamkund med tanke på att jag är där 4-5 ggr i veckan om jag inte kör en större storhandling och tar bussen.
Vissa är vänliga och hälsar direkt som rutin.
 
(null)
 
 
Idag var sista gången jag handlade där!  Jag hade ett bra tag på mig att fördriva tiden innan jag skulle jobba med annat.
Liksom många andra gånger, gick jag dit, dels för att hitta en ny foundation och det är ju A och O att testa färger, osminkad (i butik) på vissa ställen i ansiktet för att hitta rätt ton - sedan vill man kanske köpa på nätet men oftast har jag köpt därifrån.
Jag kan strosa fram och tillbaka mellan hyllorna, läsa de små broschyrerna om vilken produkt som passar vad bäst.  Jag gillar att jämföra färger med märken och se täckning och fascineras av sminkets utveckling.  Jag kan enkelt göra såhär en dag när möjlighet finns, även om jag inte väntar på annat.  Jag älskar att shoppa... och att strosa runt där är så himla kul.  Det var det inte idag dock, idag förnedrades och kräktes jag till en nivå som inte bara är brottsligt men även grova tjänstefel på deras sida.
 
Det började som vanligt, jag behövde en ny foundation och precis som i andra affärer finns det testers.  Jag hittade ett par olika och blev kluven, sedan fångade andra saker mitt intresse med och jag började jämföra bland varumärkena.  När klockan hade tickat så funderade jag på om jag skulle köpa allt direkt eller komma billigare undan då Emilia ändå har en lista på smink från nätet som jag ska köpa.
Jag valde att lägga undan produkterna, skriva upp färger och köra på webben med tanke på att det blir så mycket med både mitt och Emilias.  Smink är inte billigt men det är ändå ett stort intresse för oss bägge.
 
Jag fortsatte sedan att springa vidare i butiken, ta den mat vi behövde, köpa alvedon b la på apoteket i anslutning till butiken och sedan race:a mot bussen då dagens måsten väntade.
 
Jag handlar dessutom med "blippare" för att praktiskt ha allt klart.  Idag blev det en spontan delavstämning som sker då och då såklart så butiken håller koll på att man betalar allt.  Jag blev lite stressad men det gick smidigt och allt stämde.
Han sa trevligt att han hoppades på att jag skulle hinna ändå.  Även om jag förberedde packningen i väska etc innan så allt skulle vara klart när jag betalat.
 
Efter apoteket, dvs i mitten av en slags galleria i byhålan så märker jag plötsligt att folk stannar upp och stirrar och plötsligt hör jag springande steg och så griper en hård hand om min arm och skriker "vart är sminket? Vart är alla saker? För du har inte betalat, vi har sett att du har tagit en massa så fram med det, ge det bara nu eller så ringer vi polisen".  Jag hamnade i chock.  Jag förstod inte vad han pratade om.
Han och en kvinna drog i mig för att följa med för att sen visa vad jag hade.  FÖRÖDMJUKULSEN som skedde när detta skedde öppet och inte alls diskret med människor överallt var förskräckligt.
Plötsligt skreks det att jag stal saker och jag var bara i chock.  Ren chock.  Givetvis kunde jag följa med och göra det dom ville, men jag förstod inte pga chocktillståndet.
 
Kvinnan som var med har tidigare sagt åt mig vid sminket, att man inte får prova.  Nä? Varför finns då "testers"? Hon var oerhört otrevlig och jag har mått illa varje gång jag sett henne i butiken.  En äldre kvinna, med bitterhet skulle jag gissa, för det är det enda hon utstrålar och använder i sina meningar.  Den gången förklarade jag att vissa saker får man ta med fingret och dutta på käkbenet b la, efter att hon påstod att man bara får lägga testern på handen när jag väl hade förklarat. Jag sa att jag aldrig personligen skulle lägga en tester rakt på ansiktet som läppstift t ex, det känns inte fräscht.  Även om det finns testers så, nä! Men med foundation och bas så är det viktigt att göra rätt.
Jag fick ett otrevligt svar då igen och övervägde att faktiskt lägga undan påsen med produkter jag hade (det hänger små påsar vid sminket då dessa ska avlarmas och kontrolleras vid betalning).
Jag blev besviken och ledsen över hur otrevlig man kan vara mot kunder.  Varför väljer man att jobba i butik och bland massa människor när man inte klarar det bra? Får man ett slags maktbegär som anställd på Ica - är det något superjobb som gör så att man känner sig stor och bättre än andra? Ingår det i sitt arbete som ca 40-50+ att vara otrevlig mot kunder som förklarar varför man gör på ett visst sätt? Varför man testar en minimal mängd av olika färger.
 
Hur som helst, åter till denna dagen.  Jag gick frivilligt med dom även fast jag inte hajade ett skit. Det fanns ingen som helst anledning för en man att hålla mig i armen och dra.  Jag sa "självklart" när han frågade om jag kunde komma med.
 
Pga mitt förflutna så är det extra känsligt, jag får panik av okända män som det är.  Om dom tar tag i mig som nu så blir det kaos i huvudet.  Män har gjort mig illa på så många olika sätt.
Vi kom in i ett extremt litet rum och dörren låstes.  Chocken och paniken eskalerade.  Jag var inlåst utan anledning.
De berättade att jag hade stått vid sminket länge och framförde även ett hån om mitt utseende.  De såg att jag hade produkter då och nu skulle dom fram.
 
Jag började gråta.  Storgråta.  I ett litet isolerat rum blinkade gamla minnen fram.  Att vara instängd och anklagas för saker som inte stämde.  Det har hänt så länge i en situation i mitt liv och det är något som jag troligtvis aldrig kommer komma över helt.
Jag tömde allt jag hade och blev ombedd att klä av mig.  Jag fick panik.  Efter sexuella övergrepp och andra brott som lett till denna rädsla för okända män så visade det sig starkt nu.
Jag föll ihop.  De hade sett allt jag hade, i väska och kassar.  ALLT.  Det var mat och saker till Elise.
 
Jag hulkade fram att jag är en trogen stamkund och handlar varannan dag i princip.  Det visste dom, de hade sett mig många gånger med och utan barn.  Dom visste vem jag var.
MEN!
När det visade sig att dom gjort fel så vändes det på pannkakan.  Han trodde inte alls att jag kunde vara så gammal. Dom har problem med ungdomar som länge faktiskt står och sminkar sig.  Som tar saker.  Som då stjäl och gör fel.
Så på en minut var jag igenkänd där med och utan barn och nästa minut trodde dom att jag var en tonåring.
Så äckligt att försöka rädda sitt eget skinn.  När han tagit tag i mig långt förbi butiken, båda springandes, folk stirrade, det gormandes och han var helt säker på sin sak, att jag på riktigt hade stulit en massa smink.
Allvarligt, vem blev den oärliga nu?
 
När allt var klart.  När jag var där i hörnet, avklädd och förnedrad, skakade och grät.  Då hela situationen påminde mig om mitt tidigare liv - då bytte mannen personlighet.  Han försökte krama om mig och förklarade att det var första gången han faktiskt haft fel, att han själv är pappa och förstod mig.  Han var ledsen och ville kompensera mig men jag hade inget annat i huvudet än att få gå.
Han förklarade att jag tog denna situationen bra.  BRA!? Jag anklagades för något helt emot mina principer.  Jag kränktes, slets i, min dag var förstörd pga tiden detta tog när jag var helt jävla oskyldig.
Herregud, Elise har tex tagit saker i vagnen och när jag sett det så har jag gått tillbaka och förklarat och betalat - jag skulle ALDRIG kunna ha något sånt på samvetet.  Jag är en trebarnsmamma som lägger stor vikt på att lära barnen rätt från fel.
 
Jag sa att om dom nu hade funnit mig så suspekt så hade dom enkelt kunnat fråga (som jag lärt mig inom butiksjobb med kunder som är långdragna, verkar suspekta eller likande) "hej, kan jag hjälpa till med något?" Så hade jag direkt förklarat att 1. Jag har LÅNG tid att fördriva och 2. Jag söker vissa saker och så är det förstås ett intresse.
Han sa att det var en jättebra idé, att sådan feedback är bra för butiken.  Han fick dåligt samvete, han bad om ursäkt, han ville hjälpa med allt som dragits fram, han ville slänga skräp som kvitton och näsdukar från jackan, han erbjöd mig vila och dricka och JA jag hade också mått fruktansvärt dåligt över att behandla en kund sådär, helt obefogat och utan grund.  Jag hade dock aldrig agerat som dom gjorde oavsett.  Man vrålar inte saker man är HELT SÄKER på utan bevis.
 
(null)
 
 
Men jag ville UT, bort, snabbt.  Känslorna stormade inom mig och jag sprang gråtandes.  Hela min vardag förstördes pga att de dömde mig.  Dom dömde mitt sätt att strosa för nöjets skull.  Dom skötte det inte snyggt som t ex "vi ser att du nyss handlat hos oss, skulle du kunna följa med och prata lite?" Ett jädrans exempel bara istället för att vara tvärsäker på sin sak och skapa en orättvis och förnedrande scen inför mängder med folk.
Jag var ju i chock så jag gjorde inget motstånd.  Jag var ju helt oförstående i vad fasen som skedde, varför han skrek att jag inte betalt för saker när jag nyss gjort en avstämning där alla varor var korrekt scannade.
 
Han sa att han förstod om jag var arg men nej jag sa att jag var kränkt och förkrossad, jag grät och ångrade att jag gick dit.
Han fortsatte att be om ursäkt, se förtvivlad ut samtidigt som jag mådde som jag gjorde, medan kvinnan stod där och teg.  Kvinnan som jobbar på helt fel plats i butiken.
 
Jag kontaktade den ansvarige över butiken och förklarade allt i detalj och det känslomässiga.
Jag undrade om dom inte ska ta bort sminket eller testers om man blir behandlad sådär pga dom.  Eller kanske en skylt på hur länge man FÅR titta på produkter som man uppskattar i butiken.
Jag hade tusen frågor om de anställdas sätt att agera - om det var rätt? När han högljutt skämde ut mig och fick mig att hamna i chock - utan bevis.  När jag kom ut från rummet och folk stirrade och jag då uppenbarligen sågs som en tjuv.  Ska det skötas så?
 
Jag vet inte hur ni hade mått i denna situation, men med tanke på att han sa att jag tog det bra så får det mig att fundera.
Jag föll ju ihop av falska anklagelser och attacken, den oerhört onödiga aggressiva scenen när jag beskylldes för saker man bara inte gör! 
Jag trodde att jag både skulle kräkas och svimma när mannen som varit så ilsken senare ville krama om mig för att jag hade brutit ihop fullkomligt.
Att sedan se dörren låsas upp och bemötas av alla människor som tittade på och då troligtvis antog hemskt orättvisa saker.
 
Det tråkiga med detta är just att många åker dit för smink, skönhetsprodukter och så i mitt fall regelbunden hårfärg pga utväxer.  Den färgen jag använder finns bara där men jag kommer inte vilja bemöta människorna igen.
Jag varnar därför alla tjejer/kvinnor i Nynäshamn att vara försiktiga när ni ska köpa produkter på maxi.
 
Jag är ledsen nu, ledsen att gå miste om den enda bra butiken i vår stad.  Med bra menar jag varor - för servicen? Nej.  Där riktar jag mitt första citat till.
Himla sorgligt då jag som sagt älskat butiken och lagt ned ofantligt stora summor på att handla där.
Men aldrig att jag stödjer deras företag med dom som anställda.  Jag vill aldrig mer se människorna som gjorde detta mot mig.
 
Att kastas tillbaka till känslan av sitt förflutna fick hela mitt inre att gå sönder, mitt hjärta har slagit fort och hårt enda sen dess.  Ren panik.
 
Ingen ursäkt rättar det som hände idag.  En sak vore om dom snyggt frågade om jag kunde hänga med och sen säga att dom ville kolla mina väskor.  Det hade varit fine, jag hade ju inget att dölja så det hade inte spelat någon roll.  Jag hade haft förståelse om dom ville kolla en ryggsäck, det vill många butiker.  Jag hade stressat över att bli sen men inget annat.
 
Jag har utelämnat många detaljer då detta är en mycket lång och tragisk händelse.  Något traumatiskt för mig personligen av ord och ageranden.  Felaktiga och hemska sådana.
Av alla som jag pratat/gråtit ut hos, så vill de att jag polisanmäler.  Det gjorde ont fysiskt och psykiskt, ord som skreks var grov ärekränkning och kvinnofridskränkning av många skäl särskilt att låsas in, hånas och kränkas samtidigt som man skulle ta av sig.
 
Jag förstår inte varför detta hände.  Men det är därför jag skriver detta.  Jag vill inte att andra ska råka ut för samma sak.  Dels var det en anledning till att många pushar för att polisanmäla det som var brottsligt.
Att dom har problem med ungdomar har inget med mig att göra.  De har kameror och jag gjorde inget fel.  Men det gjorde dom, stora fel.
 
Jag är fortfarande så extremt ledsen över detta, har inte kunnat koppla av varken dag eller kväll.
Detta var en mycket torterande händelse både utanför och innanför låsta dörren.
Jag känner en våg av smuts som jag inte kan skrubba av mig.  Att folk uppfattade mig till motsatsen av vad jag är och vad jag har för principer, orden som ekar i mitt huvud, kylan när jag behövde ta av mig och bröt ihop skakandes på golvet.
 
Detta är något som tynger just mig personligen.  Något som skapar vidriga känslor och syner i mitt huvud då det kopplades till exakt samma minnen när jag förnedrades så gräsligt och blev falskt anklagad för värre saker såklart. Men detta hamnade i samma klass av känslor.
Att bevisa att man har rätt när man återigen är i en utsatt position, dikteras och kränks när man har beviset klart och man behandlas som smuts.
Det känns, det gjorde och gör ont.
Dagen försfördes och nu även natten.  Kanske fler. Jag har ingen aning.
 
Nu har jag berättat i den mån av detaljer som känns okej.
Jag hoppas att ni har i åtanke vad det arbetar för typ av människor där - och jag hoppas verkligen att ingen annan behöver gå igenom samma sak.
Ni som Bor här och handlar på Ica.  Tänk tlll.
 
Man skulle kunna tro att mitt liv är en film.  Sådan hemsk otur gällande stort som litet.  Varje gång jag tänker att det måste sluta och faktiskt bli bättre, att jag ska slippa allt det absurda och få lite lugn så sker något nytt och aldrig något man tar med en nypa salt.
Jag ska upp om några timmar och ligger än och bara skakar.  Hoppas ni då förstår att det dom gjorde var ytterligare något som kommer lämna ärr i mig.  Ytterligare något mörkt minne att leva med.
Diana

Gud vad sjukt och vidrigt! Du borde få lokalmedia att skriva om detta så att de får stå till svars offentligt. Och polisanmäla också. Vore en markering mot hur allvarligt det är.

Anonym

Jag hade ingen aning om att dom ens kan göra så!!? Trodde dom var tvungna att kalla på polis om dom ville så mycket som ens stanna en, än mer kroppsvisitera! Vilken fruktansvärd upplevelse och sjukligt beteende. Hoppas du är okej

Lina

Tänker på dig❤

susanna

Nämen fyyyyy vad hemskt. Och vilken jäkla bortförklaring att de trodde du ar mycket yngre. Då är det väl ännu värre att behandla en riktigt ung person så. Nä det var bara för mycket. Låter som en polisanmälan vore på sin plats, men förstår om du inte orkar, med tanke på allt annan.

Elina

Alltså jag vet inte vart jag ska börja! Så hemskt!
Om du orkar, så anmäl! Ingen ska få bete sig sådär mot en annan människa. Kontakta folk "högre upp" i Ica, alternativt gå till tidningen. Såhär får det bara inte gå till!
Styrkekramar!

Elina

Alltså jag vet inte vart jag ska börja! Så hemskt!
Om du orkar, så anmäl! Ingen ska få bete sig sådär mot en annan människa. Kontakta folk "högre upp" i Ica, alternativt gå till tidningen. Såhär får det bara inte gå till!
Styrkekramar!

Anonym

Tänk hur alla icke-vita tjejer/mammor känner sig när de blir utpekade endast för att deras hud är en annan färg och därför anses ha agerat suspekt helt random. Tråkigt att det hände dig men det är verkligen vardag för andra i Sverige.

Svar: Det är jättefel och helt fruktansvärt att det är så. Alla är lika värda och ska behandlas på exakt samma sätt! Oavsett kön, hudfärg, nationalitet, ålder eller vad som helst. Alla har samma rättigheter helt enkelt och det ska vara en självklarhet.
Denize

Sofie

Men vad i helvete! Så oprofessionellt!
Till och med jag som inte jobbar i butik eller med sälj förstår att det där inte är okej!

Maila deras chef och ifrågasätt hur de kan behandla kunder på detta sätt!

Arg blir man!

Du är bäst! ❤️

Anonym

Fy fan vilket tjänstefel och idiotiskt bemötande och sätt....

Michaela

Jag finner inga ord. Du måste polisanmäla detta Denize. Har de ens rätt att kräva att du ska KLÄ AV DIG? Det låter helt sinnessjukt och det kan väl bara en polis begära i extremfall. Fy fan alltså..

Anonym

Men va? Stacksrs dig! Vad säger varuchefen? Hur ska du bli kompenserad? ❤️❤️❤️

Anonym

Tror att du av många anledningar behöver söka hjälp. Inte för att du gör något fel, utan för att du ska kunna ha en fungerande vardag utan att vara rädd, ledsen, kränkt osv osv osv. Känns som att du har mycket att bearbeta och som försvårar din vardag. Ta hand om dej ❤️

Svar: Visserligen bearbetar jag saker som hänt mig, absolut. MEN det skulle vara intressant att veta hur du hade reagerat om du var och handlade, gick till en annan butik efter och sedan stormades av personal från första som stod och skrek på dig att du stulit saker och malde på mer och mer och mer, bli inlåst i ett rum och behandlas helt fel. Det går snabbt och jag själv hamnade i chock och av de jag har pratat med hade själva blivit förskräckta och förolämpade. Sedan så tycker jag inte att Du är riktigt rättvis? Du känner inte mig, min vardag fungerar? JA jag har varit med om väldigt mycket och det kommer nya motgångar jämt, men när skriver jag att jag är ledsen t ex? Jo som nu i detta fall och vid liknande fall som är orättvisa. Men jag är ju inte bara mer än människa? Många skulle känna sig kränkta över saker som hänt mig, många skulle ha PTSD i många år av saker som hänt mig, många skulle kanske inte ens orka stå upp. Att ”söka hjälp” har jag gjort för att bearbeta de trauman jag gått igenom. Förstår inte hur du kan påstå att jag inte har en fungerande vardag? Det har jag, men jag har ett bagage och så har man väl rätt att bli skärrad om något nytt händer, som detta? Sen bearbetas det och så går jag vidare. Alla har väl rätt till sina känslor? Jag förstår inte hur du får ihop det till att jag är rädd, kränkt och ledsen i min vardag? Men återigen, återkom gärna med hur du tror att just DU skulle reagera om detta hände dig, Anonym?
Denize

Anonym

Men va? Stacksrs dig! Vad säger varuchefen? Hur ska du bli kompenserad? ❤️❤️❤️

Svar: Jag började med att kontakta huvudchefen, tyvärr verkade det vidarebefordras till personalchefen som påstod att det inte alls var så, ännu mer falska anklagelser som bara gjort det värre. Trots kameror så påstår dom att det inte skedde så. Men samtidigt ville en i personalen kompensera mig när de var klara och insåg att dom gjort fel igår. Han bad om mitt namn och telefonnr men jag ville bara bort då! MEN då personalchefen agerar på ett likvärdigt sätt som dom som utsatte mig för detta igår så har jag bett om andra kontaktuppgifter så dom kan rätta felen dom gjorde så man kan gå vidare eller iaf förklara. Jag förväntade mig även möjligtvis en enkel ursäkt som jag fick av mannen som var med och gjorde detta. Men jag ville att chefen skulle vara medveten om hur fel det gick till, för jag trodde inte att en sådan stor butik skulle vilja ha det ryktet att dom dömer och skriker på sina kunder utanför butiken att man stulit och gjort saker som inte stämmer och förolämpar folk för hur man ser ut i butiken. Där hade jag fel och jag ångrar mig bittert att jag ens kontaktade någon. Dom är absolut inte måna om sina stamkunder av vad jag har sett hittills, inte personalchefen i alla fall - men henne är det ingen idé att diskutera med då hon påstår en massa saker som inte ska stämma meeeeen ändå var hon inte där och ändå hade hon ingen möjlighet att höra vad som sades och gjordes i rummet - hon ljög rakt ut att dom inte går igenom saker eller ber folk att ta av sig - vilket var precis det personalen bad om! MEN det leder ingen vart då hon som sagt inte vet något bortsett från ord från två i personalen som säkerligen bara vill behålla sina jobb. Så jag får väl vänta på den ordentliga chefen eller bara gå vidare för detta är bara tragiskt. Har inte tid eller energi att lägga på folk som inte står för sina handlingar - trots att dom begick x antal fel. ❤️❤️❤️ detta svaret är till alla som visat omtanke och undrat hur jag ska gå vidare med saken.
Denize

Lisa

Men alltså herregud! FÅR dom anställda ens ingripa fysiskt om dom tror att nån stulit? Trodde väktare/polis skulle tillkallas isåfall. Så jäkla sjukt. Om du orkar tycker jag du ska polisanmäla/gå till tidningen så att det här kommer ut. Vill bara ge dig en stor kram! <3

Svar: Nu i efterhand, med juridisk hjälp, har jag gått igenom vad dom får och inte får göra. Det var enorma tjänstefel - troligtvis därför Ica Maxi - som stort företag - skrev till mig på instagram i kommentarsform och hävdade att jag ljög. När jag då skrev tillbaka att jag hade hört av mig till ägaren, varför skulle jag göra det? Vad skulle jag vinna på det - om jag nu ljög? Det finns ju ingen logik. Nej då försvann kommentarer. Dessutom sa den manliga att det var fel igår, han ville kompensera mig men jag ville ut, han rotade i en av väskorna (de hävdade att dom inte rört något - för det får dom inte utan lov eller med polis har jag i efterhand förstått), dom får inte ens ta in mig om dom inte är säkra. Vilket mannen trodde att han var då han stod och gormade om det. Vilket inte heller hade hänt enligt dom. Jag har meddelat butiken att jag enkelt kan gå ut i media och anmäla både butiken och personalen - men allt detta vet dom, dom VET vad dom får och inte får göra.... så istället för att bara ta på sig misstagen och stå för dom, försöka sköta det fint - så fortsätter det istället med samma som igår... att jag beskylls för saker som inte stämmer, jag blir bara mer och mer förnedrad - endast pga att de antagligen vill rädda sitt rykte och personalen som gjorde detta vill väl behålla sina jobb. Men det är riiktigt fegt av en man att ena dagen stå o trösta mig efteråt och hålla med mig om allt jag säger och hur fel det är - för att nästa dag påstå att det är lögner. Jag önskar nästan att jag hade stannat för att prata om kompensationen så jag kunde bevisa direkt för personalchefen som sa att allt var en lögn (när hon inte ens var där? vad jag vet så finns inga kameror i det lilla obehagliga rummet jag hölls instängd i. Och utanför tror jag inte att det finns ljud så man hör vad han skriker åt mig - helt bestämd, helt säker.... trodde han ja). Jag kan gå vidare på många olika sätt med detta. Synd att man inte tänkte på allt det juridiska igår, men kanske inte så konstigt när man är i chock. Som snart 30 årig småbarnsmamma är jag inte direkt beredd på att försvara mig gällande stöld om dagarna. Helt sjukt!. Efter sättet de har behandlat mig idag (precis som igår men i annan form) så vet jag nog vad jag vill göra med det hela. Tack för omtanken! Kram
Denize

Isabella

Helt sjukt! De hade väl kunnat vara lite jävla diskreta? Sedan får man testa sminket i ansiktet, och om ungdomar vill testa läppstift på läpparna, trots att det är ohygieniskt, så får de lov att göra det. Då får affären lägga dit engångsgrejer (t.ex. bomullsrondeller, tops, mascaraborstar för engångsbruk) om de inte vill att kunderna testar produkterna direkt i ansiktet.

Påminner mig om när jag var tio år, och jag och min kompis snattade lösviktsgodis i vår affär. Ja, vi gjorde fel, men vi var tio år. De vägde dessutom lösviktsgodiset vi tagit och det kostade en krona. Jag skämtar inte, utan det kostade en krona. För detta blev vi inkallade i ett litet rum, där vi blev utfrågade av en vakt. Affären hade som policy att polisanmäla alla snatterier, och det låter ju rimligt, men när det är två tioåringar som stoppat godisbitar i fickan så känns det inte rimligt.
Vakten, en stor man, började dessutom kroppsvisitera mig. Jag var tio år, och det kan inte ha varit lagligt. En av poliserna som kom till platsen var en kvinna, och hon hade kunnat visitera mig, men nejnej, det skulle han göra. Kommer ihåg hur han liksom klappade sina händer över min midja och höfter för att se om jag hade något mer på mig fastän jag sa att jag inte hade det. Kändes så jävla jobbigt. Vi fick stå upp i det rummet i timmar, tills de fått tag i våra föräldrar.

Snälla anmäl händelsen. Jag hade önskat att min mamma anmälde händelsen jag var utsatt för. Nästa gång kanske det är ett barn/ungdom som råkar ut för samma sak som du råkat ut för.

Ta hand om dig. Kram.

Svar: Ja, för det första hade dom kunnat prata med mig vid sminket. Där problemet ligger till - då jag kollade för länge. Sen hade de skuggat mig i resten av butiken och såg när jag packade i varorna i ryggsäcken och andra väskan - för att snabbt vara redo att betala och springa vidare. Men det blev en avstämning och även där hade de kunnat prata med mig. När jag köper smink därifrån så måste produkterna dessutom avlarmas och kontrolleras så om jag hade stulit något borde det väl ha tjutit? Sen hann jag in på apoteket också. Sen gå vidare och DÅ slår dom till. Det förstår jag inte varför? För att vara diskreta (som personalchefen skrev till mig idag att dom var genom att ta in mig till rummet), diskret hade varit vid alla dessa tillfällen innan. Särskilt när jag fick en avstämning och behövde lägga upp varor på bandet ändå (som är längst in i en hörna i butiken) - där hade dom enkelt kunna ställa sina frågor, eller jag menar komma med deras bombsäkra påståenden. Allt sköttes onödigt dramatiskt och de fortsatte med det idag med fast i kommentarsform på lnstagram där allt var mitt fel och anklagelserna fortsatte. Jag ville verkligen tala med huvudchefen, ägaren, vad han nu är: men det var den mailadressen som fanns. Men istället kontaktade en personalchef mig, med samma efternamn - som inte förstod varför jag kände som jag gjorde för det stämde inte. Jag ljög. Som jag skrev innan här: OM detta inte hände, varför skulle jag då kontakta ägaren/chefen? Det finns ingen logik i det överhuvudtaget.
Hur som helst så lider jag med dig och ditt orättvisa barndomsminne. Emilia sa faktiskt samma sak, ”anmäl innan det händer igen” och då ungdomarna är de som dom håller koll på så tänker jag i många banor. Hade min tonårsdotter utsatts för detta hade jag blivit tokig. Dom har ingen rätt att göra något med mina väskor... inte utan polis, det hävdades också idag. Att ingen rotat bland mina saker, men jo då... mannen sökte igenom en större väska/kasse medan jag själv tömde min ryggsäck och tog av mig och rensade allt med fickor. Om jag som vuxen kände mig förnedrad så mår jag illa av tanken att yngre tjejer går igenom samma sak. För det berättade han, den manliga, att jag tog det bra (?) medan andra blir helt galna. Alla reagerar olika. Jag var i chock och fick panik. Jag vad rädd. Då kan jag tänka mig hur ett barn/ungdom skulle må. Alla trycker på om detta med anmälan och när jag har det juridiska svart på vitt så vet jag vilka tjänstefel det var. Just nu är jag mest ledsen över att ytterligare en dag bestod av samma sak, falska anklagelser. Jag sov inte igår och känner mig förkrossad. Men tidigare under dagen när allt vändes emot mig och jag beskylldes för att ljuga så blev jag skogstokig. Och när jag vet att dom troligtvis bara försöker rädda sig själva genom att återigen kasta falska anklagelser emot mig - så är det ju pga att dom vet att tjänstefel har begåtts och det kan sluta rätt illa. Tro mig, jag tänker på sådana som dig när jag varnar unga ang att kolla på smink på maxi, att ingen ska behöva gå igenom samma sak. Butiken har nu visat hur de behandlar trogna kunder två dagar i rad och ett rättvist slut ska ske.
Denize

Frida

Anonym (som anser att Denize behöver söka hjälp): Hon är ensamstående med tre till synes väldigt välmående barn, jobbar och träffar vänner - hon HAR en fungerande vardag. Vissa människor bär på orimligt mycket och tungt bagage, men det innebär inte per automatik att man har det svårt och behöver professionell hjälp. Det är dock fruktansvärt obehagligt att hamna i situationer som påminner om tidigare upplevda trauman, så hennes starka reaktion är inte konstig. Den är snarare hälsosam! Hon är i kontakt med sina känslor, och bara det är en typ av bearbetning. Dessutom tror jag att oavsett vilket bagage man bär på, så är det här en riktigt otrevlig upplevelse och många hade varit precis lika rädda, ledsna och kränkta efteråt.

Svar: Tack för en oerhört klok kommentar! Hoppas alla läser den!
Denize

Patricia

Men för i helvete!? Hela händelsen låter helt sjuk, men att de sa åt dig att klä av dig?! Det kan de orimligt ha rätt till!! Fy FAN! Varma kramar till dig

Lovisa

Hej Denize. Tråkigt att läsa om det som hände dig, det måste ha känts fruktansvärt. Och kanonbra att du informerar dig med juridisk hjälp.

Jag har följt dig ett tag nu, tycker du är en super stark kvinna och ser verkligen upp till dig som ensamstående mamma.

Däremot så håller jag med kommentar #12. Jag tror inte att personen i fråga menade något dåligt, utan jag anser att personen menade väl. Att söka hjälp betyder inte något dåligt eller att du på något sätt är svag eller inte kan ha ett välfungerande liv. Ibland har man varit med om så mycket att man behöver prata/ta hjälp av någon som kan hjälpa en att gå vidare eller bearbeta/handskas med saker och ting som man kanske brottas med, ibland brottas man med saker/händelser/trauman omedvetet.

Jag hoppas att allt löser sig. Ta hand om dig.

Svar: Tack! Nej och precis som jag skrev så bearbetar jag mina trauman när svåra saker händer i livet. Tro mig, om man har gått igenom alla de 228383949 saker jag varit med om så måste man lära sig att leva med dom, att prata och då bearbeta är viktigt (har själv nämnt det). Det fick även mina barn göra när det värsta inträffade. Det är absolut inget fel med det och bara bra MEN - att utan känna mig och påstå att jag inte har en fungerande vardag pga blablabla var lite över gränsen. Jag må ha varit med om mycket och även om man accepterar det och lär sig att leva med det så finns vissa ärr ALLTID kvar. Vissa saker kommer ofta påminna mig om något från mitt förflutna. Det kan vara så lite som en doft, en som använder kroppsspråk på ett visst sätt, en man som skriker och som i detta fall så anklagades jag helt utan grund, anledning eller bevis och incidenten kopplades snabbt till liknande känslor som jag kände i en hemsk situation förr. Alla vet vilken. För känslorna kommer alltid finnas där, jag ÄR känslomässig som person. Jag kan fortfarande reagera på saker som påminner mig om brott från när jag var 13 år, tänka på det, kunna nämna det utan vidare problem och sen prata om något annat - oberörd. Allt lämnas som ärr inom en, det som varit traumatiskt... men de är ju bearbetade händelser. Att kommentera här, när jag varit med om en ny traumatisk händelse och påstå att jag ska söka hjälp för att få en fungerande vardag var märkligt. Många hade nog fått panik i den sitsen jag försattes i här! Och som ni vet så är jag ärlig och skriver av mig. Men det var som sagt orättvisa ord (säkert inget illa menat) men jag själv hade aldrig kommenterat så JUST när en jobbig sak hände, jag hade aldrig formulerat mig så heller. Aldrig heller om någons vardag som jag inte känner eller vet något om. För trots kaoset - den levande mardrömmen - som lades bakom mig förra året, som bearbetades på många olika sätt för allt var så komplext - så har jag ändå en vardag som vem som helst. Läs en klok kommentar om det från någon tidigare. Jag tar hand om barn som är lyckliga och trygga med mig, de själva har sin fritid och är välfungerande i skola och annat, jag har jobb, ett socialt nätverk, hobbies, ett liv jag aldrig skulle vilja byta bort. Dock kommer ärren sitta kvar även fast såren läker.
Det kanske är svårt för någon att förstå, som inte varit i min situation.
Denize

Kajza

Hej!
Jag har läst inlägget och jag relaterar ang det där att bli falsk anklagad för något som man inte har gjort. Innerst inne känner man sig så dum, fast man inte är dum. Utan folk behandlar en så. De har absolut inte rätten att ta dig fysiskt eller hoppa på dig. Det är felaktigt. Jag har varit med om något liknande men det var inte lika hemskt som du men ändå, även om det var säkert 6 år sedan så minns jag det än idag. För det var obehagligt... Jag var någonstans i tonåren typ 15års åldern, hängde med mina tjejvänner på stan så gick vi in på sminkaffär och kollade runt, testade och jämförde. Vi stod där ett tag till för att man måste få tiden att läsa på och analysera, kolla pris och kvalité. Jag var glad, det var sommar och fint väder denna dag, jag hade handväska med mig men det är för jag skulle ha min plånbok och sånt i. När vi väl går ut så kommer det en butiksvakt och han är lång och står framför mig och säger att jag ska visa min väska för honom eftersom han misstänkte att jag hade snattat. Och jag som har bra moral i mig vet att det är fel, man gör inte det. Jag vill göra rätt för mig, att betala och det har jag alltid gjort. Jag stod där, kände mig som ett fån, blottad. Folk glodde på oss.. Det var obehagligt och jobbigt, men det lustiga var att jag hade inte ens tagit något, det larmades inte heller.. Jag visade upp väskan och så och det fanns inget som var stulet, så jag hade inget att dölja. Men ändå, han gick endast till mig och inte till mina vänner pga jag hade handväska och inte dom... Fast vi stod där tillsammans och kollade på sminket. Tack och lov fick jag gå efteråt och det var lugnt men det kunde ha gått riktigt illa som du var med om. Det var nog alla känslor efteråt som var jobbiga, att man känner sig falskt och oskyldigt påhoppad, dömd för något man inte är... Efter händelsen har jag aldrig vågat gå in i denna affär mer för att det påminner så mycket trauma. Jag förstår dig, det är helt naturligt och det är okej att känna... <3 du gjorde inget fel.. snarare dem! Dom kunde ha hanterat detta mer professionellt.

Du är stark. Kram

Svar: Åh 💔 i en så känslig ålder, det är det som skrämmer mig... att någon så ung ska råka ut för detta (äldre med.. alla men ändå). Precis som du förstår mig så förstår jag dig, dock lider jag med dig som var så ung, som behandlades så orättvist. Det spelar ingen roll om det gick bra för det var ju lika med mig. Jag visste att jag var oskyldig och jag hade inget att dölja men blickarna när man stoppades, man kände skam även fast man inte gjort mer än vad du precis beskrev att ni gjorde. Vissa tar sitt smink och går. Själv vill jag ha god tid på mig, jämföra, Sen är jag dessutom velig så jag kan stå och fundera på om jag vill ha den ena eller den andra i en halvtimme innan jag bestämmer mig och då har jag hunnit läsa och titta på massa andra saker samtidigt. Men det står ingen skylt om maxtid på hur länge man får titta på sminket. Man gör inget fel - men jo tydligen, bara för att jag är sådan som person så dömdes jag direkt. Och känslan när de låste upp dörren och släppte ut mig och alla stirrade på mig, så kände man sig ”smutsig” trots att man inte gjort fel. Men för att man blivit behandlad helt fel. Jag kommer inte heller klara av att gå in i denna affären och det är jäkligt. För där finns allt som just vi använder, både mat, hygien och annat. Men aldrig i livet! Och det är sorgligt. För allt var pga ingenting.
Du är stark, du med! Kram
Denize

K

Att bli falskt anklagad är inte roligt. Varken för dig eller alla andra som nu anklagas falskt,
Att du känner dig kränkt, men i samma andetag kränker du varenda individ på Maxi. Kallar den översittare i påhittade maktposition, du kastar ut skit över dem alla.
Jag vet att nynäs är en liten håla och de flesta invånarna här känner personalen o vet vilka alla är, hur dem är och att dem vägrar god service o ser ner på kunderna är det nog inte många som brukar handla där som tror.
Du drar så många över en kant, såna som är där för att försörja familjer, ha ett leverne. Såna som också är människor när dem går ut, som står inför många olika människor hela dagen men gör allt för att hjälpa, le och vara tillmötesgående innan dem går hem till sina liv.

Att vara kränkt ger inte rätten att vara kränkande o att anklaga ALLA för att man blivit anklagad är helt sjukt.
Se bara hur du skriver om kvinnan, där yttrar du elaka saker som du tänkt ”varje gång du ser henne” påtal om hur man ser ut osv.

Hoppas du tar till dig erbjudandet om att se övervakningsfilmen även om du raderat de 2 gånger, vilket du mest troligt gör med den här kommentaren med för de står inge gulligull i den.
Men jag tror inte att det hade spelat någon roll över hur scenen utspelat sig, de hade låtit såhär ändå för all PR är bra PR.
O hoppas du får hjälp med alla dina trauman.

Svar: Jag håller inte med. Jag skrev att jag varit stamkund och alltid uppskattat att strosa runt där, att folk hälsar per rutin för att jag är stamkund. Att jag endast handlat där även när folk släppt av mig för att åka vidare och handla på Willys. Sen finns det faktiskt otrevlig personal med, min dotter kan ibland berätta att hon inte gillar kassorna för att personalen pratar otrevligt och ger sneda blickar och så är det ju, man kan inte vara hurtig jämt! Jag har mött på flera som inte varit några supertrevliga typer som du beskriver OCKSÅ! Blandad personal. Ni har inga superstjärnor som jobbar där som du målar upp det, utan vanliga människor! Vissa är oerhört tillmötesgående medan andra ser näst intill döende eller plågade ut. Särskilt där man ska betala med självscanning - det finns några som inte ens hälsar tillbaka när man säger hej. Återigen blandad personal. Och när det gäller hon som jag mår illa av så drar du konstiga slutsatser. Jag mår illa för att jag en dag stod med en påse fylld med smink som skulle köpas och så kom hon fram och väste att man inte får sminka sig, varpå vi förde en dialog då jag förklarade att jag inte sminkar mig men att man behöver testa för rätt ton. Detta är SÅ tramsigt! Det gäller testers.... men hon skulle ha sista ordet. Hon var otrevlig. Och så jobbade hon alltid vid den tidpunkten då jag handlar så jag fick ständigt gå förbi någon som blängde. Hade du tyckt att det var kul? Vad ger henne rätten att säga felaktiga saker till mig? Medan jag inte får ha en åsikt om henne när hon var med under incidenten OCKSÅ och ljög då om tillfället hon skällde ut mig. Jag ber om ursäkt om du, eller andra anställda har tagit illa vid sig. Men det tycker jag inte... för jag berömde ju alltihop? Det slutar med att jag blir behandlad helt fel, sedan kontaktar My mig och fortsätter på samma spår MEN nu har jag fått kontakt med en som är mån om hans kunder, Bo! Ang raderade kommentarer om övervakningsfilmer? Vad pratar du om? På instagram skrev jag igår att jag vill ta del av dom och att jag hoppas att det finns en i det lilla rummet med plus så vore det en bonus om det fanns ljud så man kan höra vad dina superstjärnor till kollegor gör och säger mot en stamkund. Hur dom vänder upp och ned, har rätt, har fel, känner igen mig, aldrig sett mig och så där och då utanför där dom skapade en dramatiskt jäkla scen för INGEN ANLEDNING ALLS för dom hade följt efter mig i butiken, jag hade fått en avstämning där de hade kunnat prata med mig... ja läs mitt senaste inlägg, där jag faktiskt skriver att jag sätter punkt på detta! Och det sista du skrev är bland det SJUKASTE jag läst på länge. Fyfan, och du ska vara en av dom såååå duktiga och tillmötesgående personerna som ler hela dagarna (välj ett annat jobb om det är så hemskt att vara trevlig?). Men att det inte spelar någon roll för att det är bra PR? Fråga dina kollegor hur jag mådde där inne. Du vet ingenting om mig och du verkar vara en brutalt iskall människa. Vänligen, återkom aldrig hit igen. Jag har hellre minimalt med läsare än sådana som du... som inte ens vågar uppge ditt namn. Men sitta bakom en skärm och döma? Det är enkelt va?
Denize

Anonym

Jag skrev ett längre svar men valde att radera. Ingen idé att försöka diskutera med en manipulativ sociopat.

Svar: Säg det gärna till mitt ansikte nästa gång du ser mig, ANONYM. Återigen en människa som vräker ur sig elakheter bakom en skärm. Så modig du är! 🙄 Det går hur bra som helst att diskutera med mig - jag löser gärna konflikter fortast möjligt, därav kontaktade jag t ex chefen på Ica (som faktiskt är oerhört empatisk och förstående och VILL rätta felen). Vad du skrev för lång kommentar som gör mig till en ”manipulativ sociopat” vill jag dock veta, för du känner mig eller?
Denize

Anonym

Stackare! Så illa behandlad du har blivit. Det är fel att personalen kroppsvistierat dig och låter allvarligt att de hållit kvar dig med våld.

Modigt av dig att berätta.

e

Men gud så hemskt. Kränkande och förnedrande. Dem hade kunna skött det mycket snyggare tidigare inne i butiken, där folk inte tittar snett kanske om man står och pratar med en personal. Fy fn så hemskt! Förstår att du inte vill tillbaka dit. Jag hade inte heller gått dit igen!
Kram!!

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress