/ Vardagslivet /

En känslostormig resa

 
Efter närmare tre veckor på ön, så har vi nu landat här hemma igen.  Vi förlängde faktiskt vår vistelse på Gotland med en extra vecka och det behövdes verkligen.
För er som inte följer mig på Instagram så kan jag meddela att det blev en rätt så turbulent semester.  Vår lilla bebis blev jättedålig och blev till slut inlagd på sjukhuset i Visby - samma dag som vi egentligen hade tänkt åka hem till Nynäs igen.
Det var nog bland de tuffaste perioderna i livet som jag någonsin varit med om.  Att se sin pyttelilla dotter sådär extremt sjuk var en hemsk upplevelse.  Fyfarao vad man lär sig att uppskatta småsakerna i livet efter att något sådant där händer.  Jag vet inte hur många löften jag inledde med högre makter "om Elise bara kan få bli frisk snart".  Man var mer eller mindre vaken konstant i över en vecka och DEN sömnbristen gör en knäpp.  Usch.
 
MEN till slut så vände det.  Det kändes så himla långt bort ett tag, men med rätt mediciner så blev skrutt friskare.  Hon har inhalerat, fått penicillin, gått på smärtstillande och det där med sömn är fortfarande inte riktigt på rätt nivå - men hon är glad och sig själv till humöret igen och det är så jäkla skönt!
 
Mitt i hela det här sjukdomskaoset så fick man i alla fall stanna upp och vara tacksam över att vi var på just Gotland under den här tiden.  Min faster bor ju där numera och kunde ta hand om storbarnen när vi var på sjukhuset.  Och när vi var tillbaka och Elise var bättre så tog hon hand om henne också.  Jag kan inte med ord beskriva hur mycket min faster betyder för mig och har betytt för oss.
Utan att man har frågat eller bett eller krävt något så har hon bara klivit in, avlastat, hjälpt och förmodligen varit anledningen till att man själv inte blev HELT galen inombords.
 
Hur som helst så blev inte resan riktigt som vi hade tänkt oss med tanke på omständigheterna men vi fick med oss några fina minnen hem ändå.  Lite fint väder hade vi, mycket god mat och dryck, barnen har badat, föräldrarna höll sig till att bada bastu, några solnedgångar, en 60-års fest, utflykter, skratt, fiskelycka, promenader och äventyr.
 
 
Blandade bilder från en överfylld mobiltelefon...
 
 
♡♡♡♡♡♡♡♡♡
 
 
Hej då Gotland, ses nästa gång!
 
Nu skall vi roa oss med att tvätta, packa om och om ett par dagar går flyget mot mitt gamla paradis - Spanienlandet och Torrevieja!
/ Foto - Allmänt / Vardagslivet /

GLAD SOMMAR!

 
Ja, Glad Sommar säger jag nu.  Inte bara har Midsommar-helgen passerat, men barnen har även hunnit ta sommarlov för ett bra tag sedan och det har bara varit fullt upp.  Ibland kommer livet verkligen emellan och då bloggen inte längre är ett jobb eller ett "måste" så blir det lite längre uppehåll och mer tystnad här ibland.  Jag har dock inga planer på att sluta blogga helt, så ni får gärna fortsätta med ert grymma tålamod och kika in då och då.  Annars så uppdaterar jag på Instagram som vanligt (@denize).
 
Hur som helst så har vi verkligen haft det tufft på sistone.  Jag kan inte med ord beskriva vilken otur vi har haft och dålig tajming med så mycket i livet.  MEN vi har varandra - och vi kommer komma ut starka ur allt.  Ibland tar det tid bara.
Något positivt är i alla fall att semestern knackar på.  K jobbar sin sista dag idag och i morgon drar vi till Gotland, sedan kör vi Spanien.
Jag tror att det är precis vad vi behöver.  Family first!
 
/ Vardagslivet /

Lite tid för varandra

 
I helgen hade vi ett bebisfritt dygn här hemma, eller ett dotterfritt dygn rättare sagt då äldst och yngst sov borta.  Det var bara jag och mina killar kvar hemma.  Vi lämnade hemma hos farmor och farfar på lördagskvällen, sedan åkte vi hem och spelade kort med Elian som givetvis njöt av den situatuionen och inte alls ville gå och lägga sig någon gång - men hans kväll avslutades senare med att sitta och snurra på fidget spinners (jag förstår inte grejen) med K en stund.
När han till sist däckade så drack vi lite rosa bubbel, pratade och passade på att bara vara i nuet.  Helt utan krav och bebisgnäll.
 
Allt hade gått bra med Elise och det är en sådan enorm lättnad.  Hon hade sovit bra, lekt och haft roligt men självklart varit envis och ja... Elise helt enkelt.  Men det var skönt för våra föräldrahjärtan att lämna en GLAD bebis, få söta foton skickade till oss under tiden och sedan åka och hämta en gladfis igen.  Den känslan alltså, att få se sin mini-människa skina upp och borra in sig i nacken när man sågs igen.  Gos!
Det är skönt att veta att hon kunde sova bra, kände sig trygg och att möjligheten till att göra om samma sak emellanåt finns nu framöver.
Att få lite kvalitetstid med varandra är superviktigt, det fick vi verkligen bekräftat.  Vi fick ett dygn på oss att faktiskt se och höra varandra.  Något som man verkligen inte kan ta för givet alla gånger i vardagen, tyvärr.
Och att bara lägga lite fokus på ETT barn i taget är också viktigt enligt mig.  Jag fick ju en dag i Sthlm med Emilia för någon helg sedan och nu fick Elian sin tid också.  Det behövs.
Huuur som helst så passade vi på att städa, tvätta och handla dagen efter... sedan hämtades Elise och hon sov faktiskt relativt bra i natt hemma också.  Och bra även nu på dagtid.  Jag räknar därför med att hon skall göra kaos i natt.  Det brukar nämligen bli så efter ett par braiga dygn, haha.  Man känner igen mönstret! Eller så kanske man blir positivt överraskad, man vet aldrig!